Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik — från Aristoteles’ naturbetraktelser till den nyaste fysikens tankevärld - Den nya alkemin - Platon och den nya fysiken - Naturens lagbundenhet endast av statistisk art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1266 FYSIK ___________________________________________
den »positiva elektronen», positro’nen. Man anser sig
dessutom ha konstaterat existensen av ytterligare
byggnadselement, neutri’nen, ett slags laddningsfri
elektron, samt meso’nen, en partikel som är
karakteristisk för den s. k. kosmiska strålningen.
Det är givet, att alla dessa upptäckter utlöste en
livlig forskningsverksamhet av både teoretisk och
experimentell art. År 1934 bidrog makarna Joliot-Curie
med sin upptäckt av den konstgjorda radioaktiviteten,
och på den så lagda grunden arbetade italienaren
Enrico Fermi vidare under sitt studium av
kärnreaktioner, framkallade med tillhjälp av långsamma
neutroner. Det lyckades härvid Fermi att 1934
producera det dittills saknade grundämnet nr 93. Fermi,
som för sina teoretiska undersökningar och praktiska
upptäckter erhöll 1938 års nobelpris i fysik, har
härjämte lyckats härleda en modifikation av den berömda
Maxwell-Boltzmanns fördelningslag, ursprungligen
grundad på »det sunda förnuftets statistik», så att
den nådde bättre överensstämmelse med den nya
vågmekanikens teoretiska krav.
En ytterligare impuls har kärnfysiken erhållit
genom den av amerikanen E. O. Lawrence [lå/ans]
uppfunna cyklotro’nen (uppfinningen belönades med
1939 års nobelpris). Cyklotronen är ett instrument med
vars hjälp positiva joner, vanligen tunga vätekärnor
- deuto’ner — kan accelereras till svindlande
hastigheter. Med det artilleri som på detta sätt ställts till
fysikernas förfogande kan man erhålla en
neutronstrålning som eljest skulle fordra tillgång till 1 oo-tals
kilogram radium och har härigenom lyckats framställa
exempelvis radioaktivt natrium i för medicinskt
ändamål användbara mängder.
Ett instrument av liknande slag är betatronen, med
vars hjälp elektroner kan bibringas energier
motsvarande ett spänningsfall av 1 000 miljoner volt.
Vi ser sålunda, att den gamla drömmen om att
kunna framställa guld ur oädelt material omsider gått i
uppfyllelse, fast på ett annat sätt än gångna tiders
alkemister hade tänkt sig. Själva guldet har man
visserligen ännu icke kunnat producera, ehuru
möjligheterna härför syns ligga inom räckhåll, utan i stället
ämnen som på ett långt bättre sätt än guld tjänar
människans intressen, både i hennes kamp mot sjukdom
och i hennes oavlåtliga strävan att tränga vidare in i
naturens hemligheter.
Platon och den nya fysiken
En av de största inom 1800-talets fysik, lord Kelvin,
var även en framstående ingenjör. Först då han
lyckats göra en mekanisk modell för att åskådliggöra ett
fenomen, ansåg han sig begripa detta. Fysikernas
yttersta mål var att göra en mekanisk modell av hela
världsalltet.
Våra dagars fysik har däremot radikalt avlägsnat
sig från varje åskådlig föreställning om de förlopp
som ekvationerna beskriver. När Jeans i sin
fascinerande bok »Världsalltets mysterium» vill känneteckna
den nyaste fysikens världsbild, använder han en
liknelse, lånad från filosofen Platon. Den forskande
människoanden liknar människor som alltsedan
barndomen hållits fängslade i en underjordisk grotta med
ingången vänd mot ljuset. Men eftersom dessa fångar
sitter fjättrade med ryggen mot öppningen, kan de
aldrig iakttaga verkligheten där utanför. Det enda de
uppfattar är de skuggbilder som avtecknas på grottans
innervägg. »Över huvud skulle alltså», skriver Platon,
»sådana människor ej hålla något annat för sant och
verkligt än skuggorna av tingen.»
Naturens lagbundenhet endast av statistisk art
Enligt Laplace och hans efterföljare skulle det vara
möjligt att se in i framtiden, om man ägde en noggrann
och fullständig kännedom om nuet. En sådan
noggrann kunskap förefaller måhända ej orimlig att en
gång uppnå, då vi betänker hur den iakttagande och
mätande naturforskningen alltmer fullkomnar sina
verktyg. Emellertid synes naturen ha uppdragit en
bestämd gräns, innanför vilken den vägrar att avslöja
sina hemligheter. Den som ville förutsäga, vad som
skall hända nästa ögonblick i en atoms inre, måste veta
vad som just nu sker där inne. Han måste då bl. a.
mycket noggrant kunna bestämma varje elektrons både
läge och hastighet i detta ögonblick. Men redan detta
är omöjligt. Redan tidigt gjorde nämligen den tyske
fysikern Heisenberg på matematisk väg den
egendomliga upptäckten, att dessa båda storheter inte kan
samtidigt bestämmas med erforderlig precision.
Produkten av de fel som vidlåder bestämningarna av
läget och hastigheten uppgår alltid till ett visst minsta
belopp. Återigen spårar vi den mystiska, av Planck
upptäckta konstanten h. Så stor är nämligen enligt
Heisenberg det minsta värdet på denna felprodukt.
Hur kommer det sig då, frågar man med rätta, att
tillståndet i en atom endast kan tillnärmelsevis
fastställas? Jo, det beror på tingens innersta natur, svarar
fysikern. Antag exempelvis, att man ville kasta en
blick in i en atom för att se, vad den har för sig.
Därvid måste den belysas. Men då ljusstrålarna passerar
igenom atomen, förmår de enligt nobelpristagaren
Compton störa elektronerna. Dessa försvinner därvid
ur synfältet eller får en annan hastighet och ett annat
läge än förut. Hur de skulle ha rört sig, om de inte
blivit störda genom detta yttre ingripande är alltså
omöjligt att få reda på.
Den materiella världen vägrar med andra ord att
ens för ett ögonblick framåt avslöja sina innersta
avsikter. Den laplaceska världsanden, som tänktes
kunna erhålla en fullständig kunskap om världens
nuvarande tillstånd, är alltså även som tankeexperiment
en orimlighet. Många fysiker lutar numera åt den
uppfattningen, att det i naturen inte finns någon annan
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
