Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Får och fårskötsel — husdjuret som kläder sin husbonde - Fårraser - Svenska raser - Fåraveln i Sverige har gått tillbaka - Fårens sjukdomar - Världens förnämsta fårländer och deras ullproduktion år 1951
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________________________FÅR 12 79
ningen 2-5 kg mjölk om dagen och levererar 300-700
kg om året. Mjölken har en fetthaltpå5-12 %. Denna
fårras gör lika väl som geten skäl för namnet
»fattigmans ko». Den ger ju både mjölk, kött och ull. Om
den skall lämna rikligt med mjölk, fordrar den dock
goda betesmarker.
Bland mängden av övriga fårraser märks de
spanska meri’nofåren, som har en utomordentligt fin ull
och därför använts vid förädlingsarbetet med de flesta
andra europeiska fårraser. Bland annat importerade
Jonas Alströmer på 1700-talet merinofår från Spanien
för att förbättra ullkvaliteten. År 1800 hade Sverige
ca 100 000 merinofår.
Anmärkningsvärda är också fettsvansfåren, till vilka
karakulfåren hör. Fettsvansfåren har rikligt med
upplagsnäring i form av fett i svansen. Förmodligen har
vi här en anpassning till de förhållanden som råder
i ökentrakterna, där dessa får förekommer som
husdjur. De hålls i väldiga hjordar i stora delar av Afrika
och Asien.
Svenska raser
I Sverige hålls följande fårraser: lantras, varav man
skiljer på två typer, det gotländska utegångsfåret och
fastlandsfåret, cheviotrasen, som härstammar från
gränstrakterna mellan England och Skottland,
shrop-shirerasen, som härstammar från grevskapet
Shrop-shire i mellersta England, och oxforddownrasen från
södra England. De engelska raserna är alla tre bättre
köttdjur än den svenska lantrasen men mindre
härdiga.
Fåraveln i Sverige har gått tillbaka
I Sverige har fåraveln gått tillbaka ofantligt under
senare tid. På 1870-talet hade vi omkring 2 miljoner
får men 1910 endast omkring 1 miljon. Under första
världskriget och kristiden ökades fårstocken under
trycket av råvarubrist till 1/2 miljon men hade 1936
nedgått till 129000. Under andra världskrigets
avspärrning ökade fårstocken åter (560 000 år 1944), för
att därefter sjunka på nytt (209 600 år 1953).
Orsaken till denna nedgång är den starka konkurrensen
från Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och
Argentina, som på sina väldiga, torra stäpper producerar
ull till ytterligt låga priser. Vi får nästan all vår ull
därifrån och bidrar själva med endast 3 % till vår
ullförsörjning. Häri ligger givetvis en svaghet i det
svenska folkhushållet, vilken också snart efter andra
världskrigets utbrott visade sig mycket kännbar.
Fårskötseln visar i allmänhet dålig lönsamhet på grund av
höga inhägnads- och arbetskostnader.
Fårens sjukdomar
Fåren angrips av många sjukdomar:
ekinokocksju-kan, som förorsakas av dyntet till en liten
binnikemask, som i vissa länder kan förekomma i stort antal
Engelska fårraser: shropshire (överst) och cheviot.
Shrops-hirefåret har kort, tät och fin ull, cheviotfåret har längre och
grövre. Båda raserna är vanliga i Sverige, cheviotfåret framför
allt i Småland och Norrland.
i hundens tarmkanal, vidare en leversjukdom, som
inte är ovanlig i vårt land och som förorsakas av
levermasken, samt en mängd andra sjukdomar. De fordrar
sin särskilda uppmärksamhet för att fårskötseln skall
ge ett gott resultat.
Världens förnämsta fårländer och deras ullproduktion
år 1951
Länder Får i milj.
Ull i tusental
ton
Australien .................... 118 503
Sovjetunionen ................... 86 152
Argentina........................ 50 205
Indiska unionen ................. 39 24
Nya Zeeland ..................... 34 170
Förenta staterna ................ 32 118
Sydafr. unionen ................. 32 111
Spanien ......................... 26 45
Storbrit. och Nordirland ........ 20 40
Brasilien ....................... 16 23
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
