- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 3. Fr - H (1137-1696) /
1288

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föda — näringslärans grunder - Vilka näringsämnen behöver kroppen? - Oumbärliga vitaminer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1288 FÖDA –––––––––––––––––––-

Vilka näringsämnen behöver kroppen?

De fasta och flytande råvaror, som kroppen
behöver för sin ämnesomsättning, får vi genom mat och
dryck. Men i flertalet fall kan kroppen inte
tillgodogöra sig råvarorna i deras ursprungliga skick. De
måste förbehandlas på olika sätt. Detta sker dels
utanför kroppen genom matlagningen eller på annat sätt,
dels inuti kroppen i mage och tarm.
Ämnesomsättningen börjar först sedan de i tarmkanalen förändrade
råvarorna passerat tarmväggen. Huvuddelen av
ämnena förs av blodet till levern, som är ett av de
viktigaste organen för det slutliga överförandet av
råvarorna till vad man kallar kroppsegna substanser.

Lika litet som kroppen kan tillgodogöra sig vilka
komplicerade råvaror som helst, lika litet kan den
utnyttja alltför enkla. Det enda grundämne, som
kroppen regelbundet tillgodogör sig direkt, är syret, som
till största delen kommer från luften. Men man kan
inte leva på kol, kväve, väte osv., trots att dessa
grundämnen utgör huvudbeståndsdelarna av kroppen och
dess olika organ. För att leva måste kroppen tillföras
sådana av grundämnena uppbyggda, relativt enkla
organiska och oorganiska substanser, vilka med en
sammanfattande benämning kallas näringsämnen.
Dessa bildas i första hand av lägre växt- och
djurorganismer, av vilka människan sålunda är helt beroende
för sitt liv. Hur många de oumbärliga näringsämnena
är, kan väl inte exakt anges, men säkerligen överstiger
de femtitalet. För överskådlighetens skull brukar man
sammanföra näringsämnena till vissa huvudgrupper.
Först skiljer man på organiska och oorganiska. De
senare kallas ofta salter eller mineralämnen. De
organiska ämnena brukar indelas i äggvita, fett och
kolhydrat samt vitaminer. Men man måste komma ihåg
att dessa benämningar blott är att anse som
huvudrubriker. Vad kroppen behöver är de näringsämnen,
som faller under dessa olika rubriker.

De näringsämnen, som faller inom gruppen äggvita,
är huvudsakligen uppbyggda av aminosyror. Kroppen
har förmågan att i vissa fall ombilda utifrån - t. ex.
i kött, spannmål - tillförda aminosyror till sådana
som ingår i kroppens egen omsättning, men saknar
denna förmåga beträffande några aminosyror. De
sistnämnda måste därför nödvändigtvis tillföras
genom födan i tillräckliga mängder och kallas därför
oumbärliga aminosyror. De för människan kända
oumbärliga aminosyrorna jämte dagsbehovet av dem är
följande:

Oumbärliga
aminosyror

Ungefärligt
dagsbehov, g

Tryptofan .................... 0,5

Fenyl-alanin ................. 2,2

Lysin ........................ 1,6

Treonin ...................... 1,0

Valin ........................ 1,6

Metionin ..................... 2,2

Leucin ....................... 2,2

Iso-leucin ................... 1,4

Tillsammans uppgår dagsbehovet av oumbärliga
aminosyror sålunda till omkring 13 g per person.
Genom balansförsök har man emellertid funnit, att den
lägsta sammanlagda tillförsel av till äggvitegruppen
hörande ämnen, som är nödvändig för att kroppen
skall kunna hålla sig i jämvikt, är 30-40 g. Skillnaden
måste alltså täckas av andra aminosyror än de
oumbärliga. För att man skall ha en tillräcklig
säkerhetsmarginal räknar man med att tillförseln av
äggviteämnen sammanlagt bör vara omkring 70 g eller mera.

Fetterna är till övervägande del kemiska föreningar
av glycerin och fettsyror. Glycerindelen har så vitt
man vet ingen speciell funktion att fylla, den kan
ersättas av andra ämnen. Bland fettsyrorna finns
emellertid några som kroppen inte kan bilda själv. De är
sålunda oumbärliga på motsvarande sätt som vissa
aminosyror och måste tillföras med kosten.
Lyckligtvis förekommer dessa fettsyror i den vanliga kosten i
allmänhet i tillräckliga mängder för att tillgodose det
tämligen låga behovet.

Innan födans kolhydrater - bl. a. stärkelse,
cellulosa och vanligt socker - kan tillgodogöras i kroppen,
måste de nedbrytas till enkla sockerarter, av vilka
druvsocker är det för ämnesomsättningen viktigaste
näringsämnet.

Genom tillförseln av de näringsämnen, som faller
inom de ovannämnda tre grupperna, täcker kroppen
bl. a. sitt energibehov. Ämnesomsättningen leder
nämligen till att värme frigörs. Storleken av den frigjorda
värmemängden kan användas som ett mått på den
totala energiomsättningen, som vanligen anges i
kalorier. Behovet av de olika energigivande
näringsämnena bestäms å ena sidan av energibehovets storlek
och å den andra av behovet av de i dem ingående
oumbärliga näringsämnena.

Oumbärliga vitaminer

För människan räknar man med att det finns
åtminstone fjorton oumbärliga vitaminer. Listan kan
komma att utökas. De indelas i fettlösliga och
vatten-lösliga.

Fettlösliga vitaminer. Av A-vitaminet finns det två
former, Ax och A2. Dessutom kan kroppen av ett
särskilt i växtvärlden förekommande ämne, karotin, bilda
A-vitamin. A-vitaminet är av speciell betydelse för
tillväxten, synen och slemhinnornas utveckling och
tillstånd. Det tidigaste symtomet på A-vitaminbrist
är nedsatt skymningsseende, nattblindhet. En
långvarig och stark minskning av A-vitamintillförseln leder
till ett slags förhoming av slemhinnorna, särskilt i
munnen och dess körtlar, andningsvägarna,
urin-och könsorganen samt ögat och dess körtlar. I svåra
fall kan ögonskadorna bli så allvarliga, att människan
blir blind.

De viktigaste D-vitaminerna är D2 och D3. Det
senare förekommer i naturen särskilt i vissa fiskoljor,

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free