Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föda — näringslärans grunder - Oumbärliga vitaminer - Oumbärliga salter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1290 FÖDA____________________________________________
det förra kan framställas genom bestrålning med
ultraviolett ljus av vissa fettliknande ämnen, steriner.
D-vitaminets funktion är att förbättra upptagandet av
kalcium och fosfor, och det viktigaste symtomet på
D-vitaminbrist är engelska sjukan, raki’tis.
E-vitaminet omfattar flera olika ämnen med den
gemensamma kemiska benämningen tokoferoler. Hos
befruktade honliga försöksdjur, som uppfötts på en
kost innehållande otillräckliga mängder E-vitamin,
dör fostren på ett tidigt stadium. Vitaminet har därför
ibland betecknats som antisterilitetsvitamin. Det har
inte säkert visats att E-vitaminet är oumbärligt för
människan, ehuru det är sannolikt. Att verkliga
brister inte uppträder, kan bero på att kosten nästan
alltid innehåller tillräckliga mängder. Det förekommer
rikligt i många vegetabila fettämnen.
Även K-vitaminet förekommer i flera olika former.
Det är nödvändigt för att blodet skall kunna
koagulera. Hos den fullvuxna människan bildas K-vitamin i
tarmkanalen av de där förekommande talrika
bakterierna. Nyfödda barn, hos vilka någon tarmflora ännu
inte utvecklats, kan ibland ha en utpräglad tendens
att blöda, beroende på K-vitaminbrist. Den kan ha
föranletts av att moderns K-tillförsel under graviditeten
varit låg.
Vattenlösliga vitaminer. Under benämningen
B-komplexet sammanfattas för närvarande elva för
människan mer eller mindre oumbärliga vitaminer.
Tiaminet är nödvändigt för den normala
kolhydratomsättningen. Vid stark tiaminbrist uppkommer hjärt-
svaghet och vissa nervsymtom samt en sjukdom,
kallad beri-beri. Riboflavinet medverkar vid
oxidations-processema i vävnaderna och är även nödvändigt för
tillväxten. Tidiga bristsymtom är förändringar i de
yttre ögonhinnorna samt sprickbildningar i näs- och
munvinklarna. Vid brist på niacin uppkommer
pellag-ra. Av intresse som belysning av det samspel, som
äger rum mellan olika näringsämnen, är att
aminosyran tryptofan kan tjäna som ett förstadium för
bildning av niacin. Folacin eller »folie acid» har
betydelse för blodbildningen, och detsamma gäller
även vitaminet B12, som vunnit användning vid
behandling av perniciös anemi. Bland övriga till
B-komplexet hörande vitaminer kan nämnas pyridoxin,
pantotensyra, kolin, inosit, biotin och
para-amino-ben-soesyra.
Till den vattenlösliga gruppen hör vidare
askorbin-syra eller C-vitamin, som är nödvändigt för bildningen
av vissa mellan kroppens celler förekommande
ämnen. Vid brist på C-vitamin minskas förmågan att
avsätta lim- och bensubstanser. Den typiska
bristsjukdomen kallas skörbjugg. Som ett anmärkningsvärt
förhållande kan nämnas, att det endast är människan,
vissa högre apor samt marsvin, vilka saknar förmågan
att inom sin kropp framställa de nödvändiga
mängderna askorbinsyra. - Se vidare Vitaminer.
Oumbärliga salter
De oorganiska ämnen, som är nödvändiga för
människans ämnesomsättning, är lösliga salter av kalci-
Tabell 1. Några födoämnens sammansättning.
Födoämne 100 g [-Kalorier-] {+Kalo- rier+} Vatten g [-Äggvita-] {+Ägg- vita+} g Fett g [-Kolhydrat-] {+Kol- hyd- rat+} g [-Kalcium-] {+Kal- cium+} mg [-Fosfor-] {+Fos- for+} mg Järn mg Vit. A. I. E. [-Tiamin-] {+Tia- min+} mg [-Riboflavin-] {+Ribo- fla- vin+} mg [-Niacin-] {+Nia- cin+} mg [-Askorbinsyra-] {+Askor- bin- syra+} mg
Havregryn............................ 401 9,4 11,4 9.365,4 55360 3,4 00,550,12 0,7 o
Rågmjöl, 0 — 70 %..................... 352 15 6,5 1,4 76,1 22 140 1,8 o 0,17 0,07 0,6 o
Vetemjöl, 0—74 %...................... 350 15 9,0 1,5 72,9 23 100 2,0 o 0,15 0,05 1,0 o
Grahamsmjöl........................... 338 15 10,0 2,4 67,0 35 320 4,0 o 0,42 0,12 4,5 o
Franskt bröd (1 st. »småfranska» väger
omkr. 60 g)............................. 277 32 9,1 1,7 54,7 19 170 2,0 o 0,18 0,07 1,3 o
Rågbröd, mjukt, grovt................. 268 34 7,8 2,2 52,5 23 170 1,8 o 0,20 0,09 0,6 o
Spisbröd ............................ 368 8,6 8,7 4,1 71,8 43 335 3,8 o 0,30 0,13 o,g o
Mjölk, standardiserad, årsgenomsnitt . 62 88 3,4 3,0 4,8 120 95 0,1 75 0,04 0,18 0,1 1,5
Ost, svecia 45+...................... 375 40,2 27,0 27,5 1,2 860 530 0,3 690 0,02 0,40 0,1 o
Smör, årsgenomsnitt.................. 769 16 0,6 82,2 0,4 16 26 0,2 2060 sp. 0,02 0,1 o
Ägg, 1 st. å 58 g, med skal .......... 82 — 6,3 5,9 0,2 26 104 1,2 406 0,07 0,18 0,1 o
Skinka, utan ben..................... 263 61 18,0 20,3 o 10 194 2,7 o 1,08 0,23 4,9 o
Kalvstek, med ben..................... 197 — 13,5 15,2 o 8 146 2,0 22 0,12 0,19 4,4 o
Oxkött, innanlår...................... 144 72 20,4 6,5 o 12 220 3,1 13 0,13 0,16 5,5 o
Falukorv ............................ 297 57 10,6 25,3 4,5 6 114 1,6 — — — — o
Leverpastej.......................... 352 49 10,4 30,0 7,5 6 no 5,0 3000 0,21 1,15 5,4 4
Strömming, utan avfall............... 118 75 17,4 5,0 o 100 270 1,5 100 0,02 0,20 4,0 —
Torsk, utan avfall..................... 71 81 16,4 0,5 o 18 195 0,9 10 0,07 0,05 2,3 —•
Apelsin, utan avfall................. 49 87 0,9 0,2 10,6 35 24 0,3 15 0,08 0,04 0,2 50
Morötter, utan avfall.................. 38 88 1,0 0,3 7,5 38 35 0,6 1 200 0,06 0,07 0,5 6
Potatis, årsgenomsnitt, u. a........... 83 76 2,0 0,1 18,0 10 50 0,8 2 0,12 0,04 1,2 9
Pilsner, klass II.................... 33 — — — — — — — — — — — —
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
