Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föda — näringslärans grunder - Hur bör kosten vara sammansatt? - Höga livsmedelskostnader - Den svenska kosten idag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1292 FÖDA
ning vissa näringsämnen i syntetisk form. I vårt land
är t. ex. margarin tillsatt med A- och D-vitamin,
vetemjöl med tiamin, riboflavin och niacin. I flera fall
är syntetiska näringsämnen numera billigare än de
naturliga. Detta gäller dock ännu inte de
energigivan-de näringsämnena.
Att ange någon objektiv princip för kostens
sammansättning, utöver att den skall tillföra alla de
näringsämnen, som kroppen behöver och kan
tillgodogöra sig, torde knappast vara möjligt. Rent teoretiskt
skulle man kunna konstruera en sådan kost av ett
mycket begränsat antal födoämnen. Den blev
naturligtvis mycket enformig, även om den var allsidig. All
erfarenhet från djur och djuruppfödning visar dock,
att djuren kan livnära sig mycket bra på enformiga
koster. Det kan dock inte förnekas, att omväxling i
viss utsträckning underlättar möjligheten att få en
allsidig kost.
Människans födoämnesval bestäms av många olika
faktorer. Först och främst begränsas det givetvis av
att det endast är relativt få av naturens produkter,
som vi överhuvud taget kan tillgodogöra oss. I tidiga
lokala kulturcentra började man så småningom odla
vissa växter, vilka sedan spritts över världen och
förädlats, så att de ger en rikare avkastning. Vissa djur
tämjdes till husdjur. Dessa tidiga val, vilka
säkerligen i hög grad bestämts av tillfälligheter, sätter ännu
i dag prägeln på vår kost. Det kan inte uteslutas att
andra växter och andra djur efter mångtusenårig
odling eller avel kunde visa sig bli lämpligare ur
försörjningssynpunkt. På liknande sätt som vi övertagit
huvuddelen av våra livsmedel från äldre generationer
har vi också i stor utsträckning »ärvt» våra matvanor.
Vårt födoämnesval begränsas därför ytterligare av
den mänskliga konservatismen, som tycks vara
särskilt stor på detta område.
Medan ursprungligen födoämnestillgången
begränsades till vad den närmaste omgivningen kunde ge,
står numera tack vare kommunikationernas
utveckling och konserveringsteknikens framåtskridande
praktiskt taget hela världens tillgångar till alla
människors förfogande. Detta har bl. a. medfört att de
tidigare uppträdande perioderna av hungersnöd som
följd av lokal missväxt numera inskränkts till avskilda
och begränsade befolkningsgrupper.
Höga livsmedelskostnader
Den viktigaste begränsande faktorn vid valet av
livsmedel är måhända ekonomin. Även i ett land med så
hög levnadsstandard som Sverige utgör
livsmedels-kostnadema i genomsnitt ungefär en fjärdedel av
hushållens samlade utgifter. Detta förhållande påverkar
inte bara matens kvantitet utan även dess kvalitet.
Det som driver oss till att äta är känslan av hunger.
Vi vill känna oss mätta. Mättnadskänslan bestäms
väsentligen av kaloritillförseln, varför man skulle
kun
na säga att hunger är ett uttryck för behovet av
kalorier. Det är däremot inte mycket som talar för att vi
hungrar efter några speciella näringsämnen. Vi har
ingen »instinkt», som lär oss att välja födoämnen med
hänsyn till deras halt av t. ex. vitaminer eller
mineralämnen. Under normala förhållanden får vi dessa
biämnen på köpet, då vi tillgodoser kaloribehovet.
Men under mera exceptionella förhållanden och
även i det högt utvecklade samhället är detta inte
alltid fallet.
Då ekonomin är begränsad köper man de
födoämnen, som ger många kalorier i förhållande till priset.
Räknat på detta sätt är de flesta animala livsmedel
dyra och dessutom åtskilliga vegetabila, som frukt och
grönsaker. Spannmålsprodukter är däremot billiga.
Den fattiges kost blir därför i regel fattig på animala
födoämnen och rik på mjöl, gryn, bröd o. d. Dessa
födoämnen innehåller inte alla de näringsämnen, som
kroppen behöver, i tillräckliga mängder, vilket kan
leda till bristsjukdomar.
Även om bristsjukdomar av naturliga skäl sålunda
är vanligast bland den fattiga befolkningen är det
nödvändigt för alla att ägna uppmärksamhet åt kostens
sammansättning. Eftersom vår naturliga förmåga att
välja de rätta födoämnena är begränsad blir
uppfostran till sunda kostvanor ett viktigt led i den
allmänna uppfostran.
Den svenska kosten idag
Den svenska kostens nuvarande sammansättning
med avseende på födoämnen belyses av tabell 3, och i
uppställningen nedan har kostens sammansättning
an-getts omräknad till näringsämnen per person och dag.
Kalorier ........ 3 100
Äggvita, g . . . . 80
Fett, g ........ 124
Kolhydrat, g . . 385
Kalcium, g . . . . 1,1
Fosfor, g........ 1,6
Järn, mg......... 13,9
A-vitamin, I. E. 2 650
Tiamin, mg. ... 1,9
Riboflavin, mg. . 1,9
Niacin, mg .... 12,5
Askorbinsyra, mg 90
Som man ser fyller den svenska kosten i genomsnitt
de »önskvärda» normerna med undantag för
A-vitamin och niacin. I tabell 4 har gjorts en
sammanställning över hur mycket de olika födoämnesgrupperna
procentuellt bidrar till försörjningen av de olika
näringsämnena. Av kalorierna kommer 45 % från
animala födoämnen, vilket, då dessa som nämnts är
förhållandevis dyra, är ett uttryck för den höga svenska
levnadsstandarden. Av intresse är, att mer än 80 % av
kalciumtillförseln kommer från mjölk och
mjölkprodukter. A-vitaminbehovet tillgodoses nästan
uteslutande av animala livsmedel. För tillförseln av
askorbinsyra, tiamin och niacin överväger däremot de
vegetabila.
Personer, som har en hög kaloriförbrukning, har i
regel inga svårigheter att tillgodose behovet av de inte
kalorigivande näringsämnena. I stort sett minskar
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
