Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föda — näringslärans grunder - Den svenska kosten idag - Världens livsmedelsförsörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1294 föda
VÄRLDSKARTA ÖVER KALORITILLFÖRSELNS STORLEK
Näringstillförseln är tillfredsställande i norra, mellersta och västra Europa, Turkiet, Canada, Förenta staterna, Argentina och
Australien. I de stora befolkningscentra i Kina och Indien samt i stora delar av Afrika och Amerika ligger kaloritillförseln under
minimum.
Enligt Förenta nationerna, 1953.
emellertid kaloribehovet mer och mer beroende på att
maskinerna övertar det tunga arbetet. Många reder
sig nu med omkring 2 000 kalorier per dag, medan
»medelarbetaren» behöver ungefär 3 000.
Utvecklingen i denna riktning sedan industrialiseringens
genombrott har varit mycket snabb. Man räknar med att
energiutgifterna för arbetet under en åtta timmars
normalarbetsdag för närvarande är mindre än hälften
av vad de var för 80 år sedan. Detta innebär, att det
totala energibehovet nu i genomsnitt är endast 75 %
av vad det var omkring 1875. Ju lägre kaloritillförseln
är, desto större uppmärksamhet måste man ägna
tillförseln av vitaminer och mineralämnen. I detta
sammanhang må också nämnas, att äggvitebehovet är
oberoende av arbetets storlek.
Världens livsmedelsförsörjning
I Sverige kan vi glädja oss åt att ha en
livsmedelsproduktion, som väl täcker landets behov, och ett
välstånd som gör det möjligt för oss att importera
sådana livsmedel, som vi önskar att ha. Ser vi på världen
i övrigt är förhållandena helt annorlunda. Stora delar
av jordens befolkning lever under svältförhållanden.
På senare tid har allt större uppmärksamhet ägnats
frågan om livsmedelsproduktionen kan stegras i takt
med den ständigt växande världsbefolkningen. Man
har beräknat att jordens befolkning år 1650 utgjorde
545 miljoner. År 1750 hade den växt till 728 miljoner,
1850 till 1 171 miljoner och 1950 till 2 406 miljoner.
Man räknar med att den 1980 skall vara mellan 3 000
och 3 600 miljoner.
Kaloritillförselns storlek i olika länder belyses av
kartan, som hämtats ur ett av Förenta Nationerna 1953
utgivet arbete. Som man ser är näringstillförseln
tillfredsställande i norra och västra Europa, Turkiet,
Canada, Förenta staterna, Argentina och Australien. I
de stora befolkningscentra, som utgörs av Kina och
Indien, samt i stora delar av Afrika och Amerika
ligger kaloritillförseln under minimum.
Enligt utredningar som har gjorts skulle det vara
tekniskt möjligt att ännu en lång tid framåt täcka
behovet för den växande befolkningen. Men i
praktiken är möjligheterna betydligt mindre än i
teorin. Okunnighet, övertro och mörk konservatism
hindrar många folk från att utnyttja de tillgängliga
resurserna. Sannolikt kommer därför
livsmedelsproduktionen ännu att släpa efter. Utom att söka förbättra
produktionen strävar man därför efter att begränsa
befolkningsökningen, ehuru även detta stöter på
stora svårigheter. Många andra hinder måste också
övervinnas. Det internationella samarbetet måste
utvidgas, onödiga handelshinder avlägsnas, och den
tekniska utvecklingen påskyndas inom de s. k.
underutvecklade länderna.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
