Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer — en effektiv kraftmaskin - Hur bränslet tillföres cylindrarna - Turbinmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1302 FÖRBRÄNNINGSMOTORER
Fig. 8. Luftkyld tvåtakts motorcykelmotor.
rande i cylindern används omsorgsfullt konstruerade
spridare, som öppnar och stänger vid avpassade tryck
och på lämpligt sätt sönderdelar bränslet i ytterst små
droppar.
För att öka mängden av den i cylindrarna
inkommande luften eller blandningen av luft och bränsle
används i en del fall kompressorer, som kan drivas från
motorns vevaxel eller genom en från motoravgasen
driven turbin. Utom för flygmotorer förekommer
kompressormatning för bensindrivna racermotorer och för
större tvåtakts dieselmotorer (se fig. 9) o. d.
Flygmotorer, som behöver komprimera luften särskilt vid
stora flyghöjder där luften är tunn, använder ofta 2-3
kompressorer, vanligen av turbintyp. Andra typer än
turbokompressorer, t. ex. Rooths kompressor med
dubbla rotorer, används mest i Europa.
För fyrtakts kolvmotorer används oftast s. k.
tall-riksventiler, som reglerar in- och utblåsningen i
cylindrarna. Toppventilsmotorer har sådana ventiler
hängande i cylinderlocket. Sidventilsmotorer har
ventilerna (stående) vid cylinderns sida som synes på
fig. 11. Tvåtaktsmotorer har öppningar i
cylinderväggen (»portar»), som öppnas och stänges av kolven
under dess rörelse.
Fig. 9. T våtakts bildieselmotor med Rooths kompressor som
»spolpump».
Turbinmotorn
Förbränningsturbinen uppvisar en betydande
mekanisk förenkling jämfört med kolvmotorn. Själva
principen kan emellertid i stort sägas vara densamma
som i en fyrtaktskolvmotor med insugning,
kompression med tändning, expansion och utblåsning. I
synnerhet vid större effektbehov, då en kolvmotor måste
få ett stort antal cylindrar, blir turbinmotorns fördelar
betydande. I början av 1940-talet tillkom stora
gasturbinanläggningar (1 000-5000 hk) för stationärt bruk
och även för drift av fartyg och lokomotiv. Samtidigt
började man försöksvis prova turbindrift för bilar.
I en kompressor av en- eller flerstegstyp
komprimeras friskluft, varefter den komprimerade luften går
till en brännkammare, där finfördelat bränsle
(brännolja eller fotogen) insprutas oavbrutet. (Se fig. 12.)
Endast vid start av kall motor behöver den elektriska
tändningen härvid vara i funktion. I flamzonen
uppgår temperaturen till ca 2 0000 C, som genom rikligt
med tillsatsluft nedbringas till ca 8000 C, innan
förbränningsgaserna får gå i själva turbinen, som kan
vara av en- eller flerstegstyp. Den är monterad på
samma axel som kompressorn, vilken tar i anspråk
omkring två tredjedelar av den bildade energin.
Denna typ av gasturbin lämpar sig huvudsakligen
för driftändamål med kontinuerlig full belastning,
eftersom turbinen har sin bästa verkningsgrad vid en viss,
av turbinskovlarnas form bestämd hastighet. Om
hastigheten sänks till ungefär 40 % blir vridande kraften
noll, varför en turbin icke kan utnyttjas vid bildrift.
Vid försök med gasturbindrift för bilar drivs endast
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
