- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 3. Fr - H (1137-1696) /
1303

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer — en effektiv kraftmaskin - Turbinmotorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBRÄNNINGSMOTORER I3O3

Fig. 10. Schematisk bild av
motorförgasare. Fig. 11.
Motorcylinder med (t. v.) sidventiler
och (t. h.) toppventiler.

Fig. 10.

Fig. 11.

Fig. 12. Jämförelse mellan
arbetsförloppen i en turbinmotor
och en kolvmotor.

kompressorn av turbinen, som får förbränningsgaserna
från brännkamrarna. Gaserna vidarebefordras i
stället med den tredjedel av den tillförda energin, som
återstår efter kompressordrivningen, till en andra
turbin, som via en reduktionsväxel är kopplad till bilens
kardanaxel.

Gasturbinen har dålig verkningsgrad jämfört med
moderna bensin- och dieselmotorer, och vid tung
bildrift kan enligt gjorda försök bränsleförbrukningen
för närvarande beräknas bli omkring 600 g/hk eller
mer än tre gånger större än för en dieselmotor. Vid
stationära motorer beräknar man en verkningsgrad
av ca 17 % mot 25-35 % för bensinmotorer och 35-40
% för dieselmotorer. Förbättringar kan emellertid
väntas genom användning av mera värmetåligt material i

turbinerna samt värmeväxlare för tillvaratagandet av
avgasernas värmeinnehåll.

För flygplan har gasturbiner använts sedan
1940-talets början i allt större utsträckning som
»reaktions-motorer». Förbränningsgaserna utblåses då bakåt med
stor hastighet genom ett munstycke (eng. jet) och
planet får en häremot svarande kraft, »reaktion», framåt.
Drivkraften har, det bör påpekas, icke att göra med
något »reaktionsmotstånd» från atmosfärluften vid
gasernas utblåsning. I lufttomt rum skulle i stället
motståndet bli mindre och farten bli ännu större - men
bristen på luft för förbränningen gör, att därvid endast
raketdrift är tänkbar. Raketdriften kännetecknas
nämligen av att både bränsle och syre medförs. Se vidare
Reaktionsdrift och Raketvapen.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free