Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland — det gamla och det nya Hellas - Grekland var hemvist för historiens främsta kulturfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
I44I
Grekerna var ett sjöfarande folk, och i deras myter och sagor spelar havet en stor roll. Ovanstående hellenistiska målning från
1 :a århundradet f. Kr. återger ett äventyr ur Odysséen, striden med lastrygonerna.
DET GAMLA OCH DET NYA HELLAS
GrEKLAND. För nutiden liksom för äldre tider
är Grekland eller Hellas ej blott den lilla Balkanstat
som nu bär detta namn utan mycket mer: Fidias’ och
Sofokles’ land, nejderna där Homeros och Herodotos
verkade, Perikles’ och Alexanders land. Det är det
stora förgångna som kastar sin strålglans även över
det nuvarande Grekland och skiljer det från de övriga
Balkanstaterna.
Det nutida Grekland är dock ett ungt rike. Dess
uppkomst kan dateras till 1820-talet, då det uppror tog sin
början som slutade med att landet befriades från det
turkiska oket.
Grekland var hemvist för historiens främsta
kulturfolk
Forntidens greker kallade sig själva helle’ner,
under det att greker var romarnas vanliga benämning
på dem. »Som barbarer», säger en nutida historiker,
»nalkades grekernas stamfäder en gång, sannolikt i
senare hälften av andra årtusendet f. Kr.,
Arkipelagens övärld och klippiga stränder. Där funno de före
sig folk, som ägde en ingalunda obetydlig kultur,
besläktad med den semitiska österns och med det tidigt
kultiverade Egyptens.» Denna egeiska kultur (sed.o.),
vars blomstring inföll under tiden 1800-1400 f. Kr.,
ödelädes av grekerna, vilka närmast kom från de
norra delarna av Balkanhalvön. Men på dess spillror
byggde de upp en ny, självständig kultur, en grekisk
forntidskultur, som i många hänseenden än i dag är
oöverträffad.
Grekerna var såsom kulturfolk »ett spekulerande,
diskuterande, fantiserande, diktande och i hög grad
konstnärligt begåvat släkte». Sina varaktigaste
minnesmärken har de efterlämnat inom filosofin, diktningen
och konsten. Däremot skapade de icke stater av den
storlek och fasthet som perserna och i än högre grad
romarna gjorde. Trots detta har de grekiska
statsformerna och deras teoretiska grunder, så som de
framställts i den grekiska filosofin, spelat en större
roll för världens politiska utveckling än många
mäktiga imperier. En grekisk stat omfattade endast en
stad med omgivande landsbygd, vilken i allmänhet
var mycket ringa till sitt omfång. Den grekiska
världen bestod sålunda av ett stort antal småstater.
Sammanhållningen var i regel ringa, ty varje stat höll på
sin självständighet. Inom staterna var emellertid det
politiska livet och intresset för det allmänna
utomordentligt intensiva; antikens greker har under sin
historiska utveckling skapat och prövat många nyheter
på statslivets område.
92—407567 in
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
