Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland — det gamla och det nya Hellas - Den äldre (arkaiska) tiden - Adelsvälde och klasskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I442 GREKLAND
Grekland omkr. 430 f. Kr.
Motsättningen mellan Aten och Sparta kom
vid denna tid till utbrott i det
ödesdigra peloponnesiska kriget.
Skala 1:9 milj.
Den äldre (arkaiska) tiden
Grekerna var förgrenade i flera stammar, och dessas
vandringar och bosättning ägde rum under skilda
tider. Nordligast bosatte sig aio’lerna, bl. a. i Tessalien.
Söder om dem, bl. a. i At’tika, bodde jonerna, och
Peloponne’sos intogs av dorerna, den stam som
invandrade sist. Därifrån fortsatte dorerna över havet
till Kreta, de sydliga öarna i Egeiska havet och
sydvästra hörnet av Mindre Asien. Denna halvös västra
kust innehades åter av joner, med Miletos som den
viktigaste staden. Nordvästra hörnet och några öar
— bl. a. Lesbos - befolkades småningom av aioler.
Det var den första grekiska kolonisationen.
Med tiden utvecklade sig grekerna till ett duktigt
sjöfolk, de undanträngde fenicierna såsom
Medelhavets främsta sjöfarare. Grekernas land kunde inte
föda något större antal människor. Det blev lätt
överbefolkat, vilket ledde till en ny grekisk kolonisation
(omkr. 750-500). Härvid bredde grekerna ut sig åt
norr (Macedoniens och Traciens kust), åt nordöst
(Hellespon’ten, BospoTen, Svarta havets kuster),
söderut (halvön CyrenaFca i norra Afrika) och
västerut (södra Italien och Sicilien, slutligen ända bort till
Marseille). Betecknande för grekernas väldiga
expansion är, att Svarta havet av grekerna kallades »Det
gästvänliga havet» (Pontos euxefnos), därför att de
där överallt stötte på stamfränder som tog
gästvän-ligt emot dem. Syditalien kallades av romarna
»Stor-Grekland» (Graecia magna) på grund av rikedomen
på grekiska kolonier.
Adelsvälde och klasskamp
Från 8:e och 7:0 århundradena härstammar
sannolikt den grekiska litteraturens äldsta och mest
berömda skapelser: de homeriska dikterna (seHomeros).
De stater (städer eller små landskap) varom där
talas styrdes av konungar. Men kungens makt var
begränsad och blev det alltmera. Odysseus, konung på
Itaka, var ingen härskare i den mykenska tidens stil
(jfr Egeisk kultur). Hans »palats» var föga mer än
en större bondgård. Konungadottern Nausikaa på
faiakernas ö deltog i tvätt och andra husliga göromål.
Den politiska makten gled alltmer över till
stormännen (de kallade sig själva »aris’toi», de bästa, därav
»aristokrati», adelsvälde). I strider åkte de på
stridsvagnar, och de ägnade sig gäma åt kappkörningar.
Men framför allt var de godsägare. I beskrivningen av
Akilles’ sköld i Iliaden skildras ett skördefält, där
godsherren, stödd på en stav, håller uppsikt över det
arbetande folket. Mellan husbonde och tjänare rådde
ett »patriarkaliskt» förhållande; härom vittnar t. ex.
förtroligheten mellan Odysseus och svinherden
Eu-maios. Pengar användes icke, handeln var byteshandel,
och jordbruket drevs egentligen endast för egen
förbrukning.
Folkökningen gjorde, att bärgningen efter hand blev
knappare för flertalet. Skalden HesFodos (omkr. 700)
skildrar den fattige bondens trista och hårda liv. Det
blev större skillnad mellan fattiga och rika.
Penninghandeln började ersätta den gamla byteshandeln (y:e
årh.). Tack vare handelns uppsving kunde
adelsmännen smycka sig och sina bostäder med all möjlig
prakt. Jordbruket drevs som affär, och de stora
jordägarna sökte utvidga sina ägor och slå under sig
småböndernas jordlappar. Detta gick så mycket lättare
som även småbönderna blev beroende av penningen;
de måste uppta lån mot hög ränta, och då de inte
kunde betala, tvingades de från gård och grund.
Så uppkom en social och ekonomisk kris. Missnöjet
jäste bland den lägre befolkningen. En klasskamp
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
