Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvbrytning — hur underjordens skatter bärgas - Dagbrytning - Underjordsbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVBRYTNING 1467
Pallbrytning i dagbrott i
Kiiru-navaara. Längst, t. h.
linborrmaskin arbetande i malmpall.
Där nedanför grävskopa för
lastning av bruten malm. Längst
t. v. linborrmaskin för borrning
i gråbergspall, dvs. icke
malmförande berg. T. v. på malmen
är ett krossverk, i vilket den
lastade malmen tippas och krossas,
varefter den i det vertikala
störtschaktet går ned till
järnvägstunneln, där malmen direkt
tappas i järnvägsvagnar, som går
till Narvik eller Luleå. — De
svarta streckade linjerna visar
den del av berget och malmen
som redan brutits ut.
utföras antingen på ytan, dagbrytning, eller på djupet,
underjordsbrytning.
Om malmkroppen går upp till bergets yta, används
dagbrytning, tills gruvan blivit så djup, att dess
väggar blir osäkra eller kostar för mycket att spränga
bort. Dagbrytningen sker ofta i trappsteg, s. k.
pallbrytning. Denna metod har använts vid vårt lands
stora järnmalmsfyndighet Malmberget i Norrbotten,
där man emellertid 1953 fick övergå till
underjords-brytning.
En annan metod som används vid dagbrytning
är s. k. kraterbrytning. Denna är ett intressant
exempel på hur man strävar efter att göra gruvbrytningen
mekaniserad. Man spränger ner ett schakt och går in
i malmen med horisontella gångar, orter. Från dem
går man upp till ytan med lodräta hål, stigorter.
Genom dessa störtas den lössprängda malmen och
hamnar i vagnar, som kör den genom orterna till
samlings-fickor. Allt eftersom sprängningen fortgår omkring
en stigort, uppstår en kraterliknande fördjupning
kring denna. Metoden, som alltså innebär, att man
låter den malm som finns på ytan rasa ner i djupet
genom stigortema, undviker allt handarbete. Man
utnyttjar tyngdkraften för fallet ner genom stigortema och
vagnstransporter för malmens vidare transport i de
horisontala orterna, varefter den störtas ner i
hisskorgar som för den upp i dagen.
Under jordsbrytning
Moderna metoder vid under jordsbrytning går likaså
ut på att undvika handarbete. Olika sätt att bryta
måste tillämpas allt efter malmkroppens form och
läge och det kringliggande »gråbergets» hållfasthet.
Som en allmän regel gäller att man försöker undvika
att få alltför stora håligheter i berget. Man lämnar
kvar stödjande pelare eller fyller ut hålrummet med
gråberg. En metod för under jordsbrytning är
pallbrytning i öppna rum, varvid till stöd för väggarna
kvar-lämnas större eller mindre partier av fyndigheten;
dessa kallas pelare eller band. Men ofta är det
nödvändigt att även anbringa stöd av timmerstockar, s. k.
stämplingar, för att förebygga ras. I gruvor med
sådan bredd på malmen, att timmerstämplingar inte är
tillräckliga, eller där malmen är av så stort värde, att
man inte vill kvarlämna något av den i form av pelare
eller band, använder man s. k. takstrossning eller
takbrytning; härvid sprängs nedifrån och uppåt i stället
för som vid schaktsänkning uppifrån och nedåt.
Denna metod kompletteras emellertid med den s. k.
igensättningen med värdelös fyllning för att förhindra
ovanför befintlig malm att rasa ned. Vid s. k.
maga-sinsbrytning får lösbruten malm åtminstone till en tid
tjäna som fyllnad.
En numera vanlig brytningsmetod är den s. k.
skiv-eller skivrasbrytningen. Fyndigheten uppdelas i olika
våningar, etager på omkr. 10 m höjd liksom vid
igen-sättningsmetoden, varvid i mitten av varje etage
anordnas ett system av utfraktsorter. Från dessa
utsprängs i malmen eller i gråberget med lämpliga
mellanrum dels tappschakt, dels stegschakt för malmens
transport från arbetsrummen till utfraktsorterna,
resp, för persontrafik.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
