Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland — kustlandskapet vid Kattegatt - Hallands åar och deras vattenkraft - En övergångs- och gränsbygd även i folkseder och historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1532 HALLAND
T. v. Den traditionsrika gamla nord-sydliga kustvägen genom Halland har genomgått en metamorfos i samband med den
moderna biltrafiken. Här leder den breda betongautostradan ned från Hallandsåsen och ut på det vida sydhalländska
slättlandet vid Östra Karup. T. h. Jordbruket är som förr halläningarnas viktigaste näringsgren. Särskilt på de stora slätterna i
söder är det fullt jämbördigt med det skånska. Här plockas potatis på det gamla sättet för hand.
Hallands åar och deras vattenkraft
Halland är rikt på vattendrag. Lagan, Nissan, Ätran,
Viskan brukar varje skolbarn kunna räkna upp, men
vid sidan av dessa större älvar har vi så pass
betydande åar som Stensån, Genevadsån, Fylleån,
Himle-ån, Loftaån, Rolfsån från den stora sjön Lygnern samt
Kungsbackaån. Av gammalt har Hallands åar varit
berömda för sin lax. Halmstadslax har den kallats, vare
sig den kom från Nissan eller andra av landskapets
älvar. Men i våra dagar är det dåligt ställt med det
halländska laxfisket. Dammar och spillvatten från
fabrikerna har förstört fisket i flera av älvarna. I
Nissan fiskas ingen lax längre. Den halmstadslax som
rökes i staden kommer från de andra älvarna eller
fångas ute i havet. Lagan levererar nu mer än alla
de andra fiskeplatserna, men fångsten inskränker sig
till endast några tusen kilo. Genom
laxodlingsanstal-ter i Lagan och Ätran hoppas man emellertid få fisket
att åter blomstra.
Nu för tiden har Hallandsfloderna fått en annan
uppgift av stor räckvidd. De kommer från
nederbörds-rika och vidsträckta trakter. Lagan har det största
vattenområdet i södra Sverige och är det mäktigaste
vattendraget söder om Motala ström och Göta älv.
Inom Halland sänker den sig raskt 90 m i sju fall, vilka
utbyggts till en effekt av mer än 100 000 hästkrafter.
Den sammanlagda kraften distribueras från Knäred
till hela Sverige söder om en linje
Halmstad-Väster-vik, och även Köpenhamn får genom kablar under
Öresund del av Hallandsälvarnas rikedomar. Inom
samtliga älvar, som utmynnar inom Halland, beräknar
man effekten vid medelvatten till 275 000 hk, varav
mer än 150000 är utbyggda inom landskapet. De
mest bekanta kraftverken är Karsefors i Lagan och
Yngeredsfors i Ätran.
En övergångs- och gränsbygd även i folkseder och
historia
Halland har ända från medeltiden till slutet av
1600-talet varit en omstridd gränsbygd mellan Sverige och
Danmark, och viktiga vägar följde i forna tider de
halländska älvdalarna in i Sydsveriges centralbygder.
Därför blandar sig skånsk-danskt och
småländsk-västgötskt, sjömanshåg och bondeblod i Hallands
bebyggelse, i dess bondekultur och dess folkkaraktär.
Halland är framför allt ett bondeland; med seg
ihärdighet och tålamod arbetar hallänningen för sitt hem
och sin gård. Ur armod och betryck - det är först
efter slitsamt och tungt arbete som den sandiga
jorden tvingats att ge rika skördar - och ur en ständig
kamp för födan har den halländska folkkaraktären
vuxit fram.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
