Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamn — sjöfartens brännpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–––––––––––––––––––––––––––––––– HAMN 1537
Det var i trakten av Vera Cruz som Hernando Cortez första gången landsteg med sina följeslagare på det amerikanska fastlandet.
I våra dagar är Vera Cruz landets ledande hamnstad. Väldiga vågbrytare och utfyllningar omramar den vidsträckta, skyddade
hamnbassängen.
SJÖFARTENS BRÄNNPUNKTER
HåMN. Liksom näringslivet i övrigt har sjöfarten
under det senaste seklet undergått en teknisk och
ekonomisk revolution utan motsvarighet i äldre tid.
Snabbheten har satts i system och ingår som ett
viktigt led i ansträngningarna att göra näringen
vinstgivande för sina utövare. De dyrbara fartygen drar
dryga kostnader, även när de ligger stilla i hamn.
Liksom fabrikernas värdefulla maskiner måste de
inordnas i ett större organisatoriskt sammanhang, som
tillåter att fartygen får en så jämn sysselsättning som
möjligt. Varje onödigt uppehåll i transportarbetet
kostar pengar till ingen nytta. »Liggedagarna», som nu
är mycket noga bestämda, var på de gamla
segelskeppens tid mera rundhänt tilltagna. En hel eskader av
fullriggare till ankars i tålmodig väntan på sin tur
att lasta var ännu i slutet av 1800-talet en fullt normal
syn på redden utanför t. ex. Chiles namnkunniga
salpeterhamnar. I våra dagar skulle en liknande
anhopning av fartyg endast kunna förekomma i
undantagsfall och snart medföra, att hamnen i fråga råkade i
vanrykte och i fortsättningen om möjligt undveks.
I forna hamnar räckte det ofta med en trygg
ankringsplats i någon skyddad vik eller flodmynning. De
egentliga hamnanläggningarna var i regel av
anspråkslös omfattning. Större fartyg togs sällan in till
bryggorna och kajerna, och i allmänhet skedde
lastning och lossning med hjälp av mindre båtar, läktare
och liknande, som förmedlade kontakten med land.
Sjöhandelns storartade uppblomstring i modern tid
har emellertid motsvarats av en minst lika
imponerande utveckling inom hamnväsendet. De ändrade
ekonomiska förhållandena och det växande
transportbehovet har för hamnarnas del krävt en delvis helt ny
teknik, bättre skydd och större vattendjup i inlopp
och hamnbassänger, längre kajer och större
lagerutrymmen, snabbare och effektivare lastnings- och
loss-ningsanordningar samt sist men inte minst en
omfattande service för lastning, bunkring, proviantering,
reparationer och dockning. I slutet av 1800-talet
byggdes en mängd storhamnar av ny typ - vilket bl. a.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
98—407567 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
