Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamn — sjöfartens brännpunkter - Olika hamntyper - Krigshamnar, tullhamnar och frihamnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMN 1539
Ovan. En hamn som ligger i en
vik (t. ex. London) har större
uppland och kortare och därmed
också billigare transporter än en
hamn som är belägen på en udde
(t. ex. Dover). Till en hamn av det
förra slaget sammanlöper nämligen
järnvägar och andra
kommunikationsleder från alla håll, till en hamn
av det senare slaget däremot endast
från ett håll. T. h. Tilburydockorna
i London är ett exempel på hur
man i s. k. slutna hamnar skyddar
sig mot tidvattnets störande
verkningar. Från tidvattensbassängen (Tidal basin) vid Themsen (River Thames) slussas fartyget vid högvatten genom en sluss
(Lock) in i huvuddockan (Main dock), varifrån det eventuellt vidarebefordras till någon bidocka (Branch dock). I nedre
högra hörnet synes den av höj- och sänkbara pontoner bestående landningsplatsen (Floating landing stage).
t. ex. de engelska hamnarna av utgrävda bassänger,
även om de i likhet med t. ex. London och Glasgow
intar av naturen särskilt gynnade lägen vid eller nära
breda flodmynningar. Delvis betingas dessa
anläggningar av de stora tidvattensskillnaderna, som annars
skulle försvåra lossning- och lastningsarbetet i hög
grad. Fartygen får tillträde till bassängerna antingen
genom slussar eller genom att utnyttja de tillfällen,
då vattenståndet är detsamma utanför och innanför
bassängportarna. Hamnar av detta slag brukar
betecknas som slutna i motsats till de öppna, där fartygen
kan löpa in eller ut vid alla tider på dygnet oberoende
av ebb och flod.
Vid sidan av dessa blott delvis konstgjorda hamnar
förekommer emellertid också sådana, som är helt
anlagda. I vårt eget land finner vi goda exempel härpå i
de skånska storhamnarna Malmö, Hälsingborg och
Trelleborg, alla belägna vid en jämn sandkust och alla
omgivna av långa, i havet utskjutande vågbrytare.
I hamnar med stora tidvattensskillnader brukar det
finnas speciella anordningar som möjliggör en snabb
utväxling av passagerare och post. I Tilbury och
Har-wich i England, Vlissingen i Holland och Ostende i
Belgien - alla starkt trafikerade av färjorna över
Nordsjön och Engelska kanalen - utgörs
landningsplatsen av stora höj- och sänkbara pontoner,
förbundna med fasta land genom vridbara landgångsbroar,
som intar olika lutning vid ebb och flod. För den
pas
serande främlingen är det en ganska egendomlig syn
att se hur strandkonturens läge växlar i förhållande
till fartyget allt efter tidvattnets olika faser.
Djupet i hamnarna anpassas givetvis efter
sjöfartens behov. Småhamnarna längs kustledema behöver
i regel inte ha större djup än 3 m, för Östersjö- och
Nordsjötrafik är ett djup av 6 m fullt tillräckligt.
Hamnar med oceangående sjöfart har däremot, sedan
Suez-kanalen fördjupats till 10 m, gjorts lika djupa,
medan de största nordatlantiska och stillahavshamnama
numera har ett djup på 12 m eller däröver.
Krigshamnar, tullhamnar och frihamnar
Rena örlogshamnar, uteslutande avsedda för
landets sjöstridskrafter, förekommer ganska sällan. I
Sverige finns sålunda ingen sådan krigshamn, och
hamnarna i Stockholm, Karlskrona och Göteborg utgörs av
vanliga handelshamnar, i vilka vissa områden avskilts
för marinens räkning. Tullhamnen är den vanligaste
hamnformen och kännetecknas därav, att de från
utrikes ort införda varorna tullbeläggs. Frihamnen
betraktas däremot i tullhänseende såsom belägen på
utrikes ort, och följaktligen erläggs inga tullavgifter
förrän varorna förs ut ur frihamnsområdet och in i
landet. Redan för de vanliga importföretagen är det
en stor fördel att utnyttja lagerlokalerna inom
fri-hamnsområdena och därigenom minska sina
omkostnader. Transitohandeln underlättas också på så sätt,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
