Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel — från producent till konsument - Sortimentsfunktionen skapar en självständig handel - Specialisering inom industri och jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och samma behov, t. ex. livsmedel, kläder osv., varför
det sker en samlagring och samförsäljning i
detaljhandeln. Denna är emellertid också kostnadsmässigt
motiverad. Det skulle nämligen ofta säkerligen bli
orimligt dyrt med lager och försäljningspersonal för
varje producent på ett så stort antal ställen, att
konsumenterna bekvämt och billigt kunde nå dem.
Sortimentsfunktionen förbilligar emellertid inte
endast den slutliga kontakten med konsumenten. Om en
producent vill nå samtliga detaljister, som kan tänkas
sälja hans vara, skulle han i regel behöva en mycket
stor försäljarkår. För att en vara skall kunna säljas
i t. ex. samtliga speceri- och lanthandelsbutiker i
Sverige, måste kontakt tas på ett eller annat sätt med
över 20 ooo butiker, förmodligen flera gånger om året.
Eftersom varje kontakt är relativt dyrbar och
detaljistens inköp per gång blir små, kommer
distributionskostnaderna i procent av omsättningen att bli
höga. Genom att skjuta in ett mellanled, grosshandeln,
mellan producent och detaljhandel kan antalet
kontakter minskas och distributionskostnaderna sänkas.
Producenten säljer och låter transportera stora
partier av sin vara till grossisten. Denne i sin tur lagrar
varorna samt säljer och låter transportera flera
producenters varor samtidigt till detaljisten. Eftersom
varje kontakt drar en viss kostnad, antingen
försälj-ningsbeloppet är stort eller litet, är det viktigt, att
varje transaktion avser så stort belopp som möjligt.
Härigenom blir de procentuella kostnaderna lägre.
Som ett schematiskt exempel på minskningen av
an
___________________________________ HANDEL 1545
talet kontakter genom inskjutandet av ett mellanled
kan man tänka sig 4 producenter, som vill nå 10
detaljister. Vid direktkontakt skulle det sammanlagt
erfordras 40 kontakter. Om ett grossistföretag inskjutes,
räcker det med 4 kontakter mellan producenterna och
grossisten samt 10 kontakter mellan grossisten och
detaljisterna, dvs. sammanlagt endast 14 kontakter.
Specialisering inom industri och jordbruk
En mer utvecklad inrikeshandel framväxte inte i
Sverige förrän i samband med den fortskridande
industrialiseringen av näringslivet. Det är tämligen
betecknande, att näringsfrihetsförordningen tillkom
strax efter mitten på 1800-talet (1864). Denna
lagstiftning kan sägas bekräfta en ekonomisk utveckling, som
redan tidigare påbörjats och som med
industrialismens frammarsch får allt större betydelse.
Industria-liseringsprocessen innebär ju, att specialiseringen på
olika arbetsuppgifter drivs allt längre. Den lokala,
mer hantverksbetonade produktionen av ett stort
antal varor med avsättning på tämligen begränsade
lokala marknader ersätts av en koncentrerad
produktion i fabriksmässig skala, avsedd för en år från år
växande avsättningsmarknad. Transportmedlens
snabba utveckling vidgar oavlåtligt
marknadsutrym-met. Därmed skapas i sin tur förutsättningarna för
en ytterligare utveckling av industriproduktionen mot
stordrift. Detta utesluter naturligtvis icke, att den mer
hantverksmässigt bedrivna produktionen alltjämt har
stora uppgifter att fylla i ett modernt näringsliv.
Hant
I våra dagar har det skett en
specialisering inom
detaljhandeln, så att t. ex. specerier säljs
i en butik och textilier i en
annan. Trots denna specialisering
omfattar varusortimentet i
dessa butiker tack vare den höjda
levnadsstandarden fler artiklar
än i den gamla diversehandeln.
Förekomsten av de
färdigpake-terade märkesvarorna har
möjliggjort en betydande
rationalisering i hela
distributionskedjan. Inom
livsmedelsdetaljban-deln har denna utveckling
skapat förutsättningar för
självbe-tjäningsbutikerna, vilka vid
årsskiftet 1952—53 uppgick till ett
antal av ca 1 000. Antalet kan
beräknas stiga med ungefär en
nyöppnad självbetjäningsbutik
om dagen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
