Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel — från producent till konsument - Specialisering inom industri och jordbruk - Ökad produktion kräver förbättrat varuutbyte - Den svenska handelns utveckling - Handelns olika former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1546 HANDEL _______________________________________
verk och småindustri har blivit mer eller mindre
utkonkurrerade på vissa områden men har i stället
erhållit nya arbetsuppgifter på andra områden.
Även jordbruket industrialiseras och specialiseras
i allt högre grad på produktion av livsmedelsråvaror,
medan åtskilliga arbetsuppgifter som jordbruket
förut omhänderhaft flyttas över på industrin.
Jordbruket, som sedan långt tillbaka kännetecknats av
familje-och egenhushållning, omvandlas i allt snabbare takt
till en företagarmässigt upplagd produktion av
livsmedelsråvaror, avsedda för en allt större
avsättningsmarknad inom och utom landet.
Ökad produktion kräver förbättrat varuutbyte
Det är mot bakgrunden av denna utveckling som
man har att se handelns växande roll i det moderna
folkhushållet. Produktionen inriktas inom såväl
industri som jordbruk på en växande
avsättningsmarknad. Avståndet ökas mellan producent och konsument.
Transportfunktionen och överflyttningen av
äganderätten (i form av inrikes varuutbyte) av råvaror,
halvfabrikat och konsumtionsfärdiga fabrikat genom de
olika produktionsstadierna från den ursprungliga
producenten fram till den slutlige konsumenten blir en
allt väsentligare arbetsuppgift. Före denna utveckling
avsattes t. ex. jordbrukets produkter väsentligen till
konsumenterna på eller kring den ort där de
producerats, oftast direkt av producenten (på torget eller
genom leveranser till hemmen). Nu går de i
övervägande grad till förädling annorstädes
(uppsamlings-handel) och från centrala förädlingsanläggningar
sedan till konsumenten. Härvid har handeln åter en
viktig uppgift att fylla (spannmål t. ex. går till
han-delskvamar och därifrån som mjöl vidare genom
handelsleden till familjerna eller också till
bagerierna). Industrins fortgående utveckling mot stordrift
och specialisering vidgar å sin sida stadigt
handelns uppgift; direkt försäljning från producent till
konsument är beträffande industriprodukter i de
allra flesta fall och särskilt vad rör vanliga
förbrukningsartiklar utesluten. Ju mera koncentration och
specialisering vinner insteg på alla områden av
produktionen, desto oumbärligare roll spelar
varudistri-butionen. Samtidigt växer kraven på
distributionsapparaten och dess funktioner. En allt större andel
av befolkningen kommer att sysselsättas inom denna
del av näringslivet. Denna utveckling framträder
starkt i alla kulturländer.
Handeln har i denna utveckling icke blott spelat
en passiv roll. Genom handelns specialisering och
framför allt genom den moderna reklamen har den
tidigare nämnda marknadsbearbetningen i hög grad
kommit att erhålla en aktiv roll i utvecklingen. Tidigare
förbrukningsvanor har kunnat omläggas, nya varor
har populariserats och spritts till allt lägre
inkomstklasser osv.
Den svenska handelns utveckling
År 1900 utgjorde antalet av de inom handeln
sysselsatta (summan av mantals- och skatteskrivna
handels-idkande och deras anställda) 63 240 personer. Enligt
en av kommerskollegium företagen undersökning
fanns 1915 40 680 handelsidkare med tillsammans
61 738 anställda inom handeln, dvs. tillsammans drygt
100 000 personer. Är 1946 utgjorde motsvarande
siffra 279 000 personer. Om man i stället ser på
andelen sysselsatta inom handeln i procent av hela den
yrkesverksamma befolkningen får man följande
siffror:
1930 ................ 11,5 %
1940 ................ 13,6 %
1945 ................ 14,5 %
1950 ................ 15,5 %
Ett annat mått på utvidgningen ger, trots
förändringarna i penningvärdet, för vilka ingen omräkning här
gjorts, handelns omsättningssiffror.
»Detaljhandelns» omsättning för 1915 har ungefärligen
uppskattats till omkring 2 miljarder kr. År 1930 uppgick
siffran till i runt tal 3,6 miljarder kr. Under 1946
uppskattades detaljhandelns omsättning mycket
ungefärligt till 11 miljarder kr.
Handelns olika former
Man skiljer sedan gammalt mellan grosshandel och
detaljhandel. I avsnittet om sortimentsfunktionen
har redan nämnts grosshandelns uppgift som ett
mellanled mellan producenterna och detaljhandeln,
varigenom kontaktarbetet minskade. Man måste
emellertid här skilja mellan grosshandeln som funktion och
grosshandeln som företagsform. Med grosshandeln
som funktion avses förmedlingen av varor och tjänster
till återförsäljare och till producenter, alltså till andra
företag. Detta arbete kan utföras av olika
företagsformer, som visas nedan. Med detaljhandeln som
funktion avses den förmedling av varor och tjänster, som
sker till den slutlige konsumenten.
Grosshandelsfunktionen utövas inte enbart av
grossistföretagen (den egentliga grosshandeln).
Producenter av alla slag deltager i detta arbete vid sin
försäljning till återförsäljare eller andra producenter,
antingen från sina centrala industrikontor eller från
lokala nederlag och försäljningskontor. Likaså deltar
handelsagenter och mäklare i förmedlingen av
försäljningen till återförsäljare osv., dock utan att själva
förvärva äganderätten till varan. Mångfilialföretagen
inom detaljhandeln, vilka närmare behandlas nedan,
övertar genom sina centrallager och inköpsorgan
också en del av grosshandelns arbetsuppgifter.
Försäljningen till den slutlige konsumenten kan
utföras dels genom den vanliga butikshandeln, som är
den alldeles dominerande detaljhandelsformen, dels
även genom torghandeln, kringföringshandeln,
postorderföretagen, agenthandeln med besök i hemmen osv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
