Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel — från producent till konsument - Handelns olika former - Specialisering och branschblandning - Handelns företagsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1548 handel________________________________________
maskiner etc. Producenterna av åtskilliga varaktiga
förbrukningsartiklar bedriver visserligen genom
orderupptagning i hemmen försäljningsverksamhet
direkt till varuförbrukaren (detta gäller ofta
dammsugare, symaskiner etc.). Denna handelsform benämnes
vanligen »direktavsättning» men innebär väsentligen,
att producenten upprättat sin egen
distributionsapparat. Detsamma är fallet när, som redan nämnts,
företag inom vissa produktionsbranscher säljer genom
egna butiker (»fabriksbutiker», såsom fallet är i vårt
land inom t. ex. skobranschen).
Såsom en femte typ kan slutligen anföras vägen
producent - uppsamlingshandel-f örädlare-grosshandel
-detaljhandel, vilken i huvudsak gäller för
jordbruksprodukter (spannmål, mjölk, kött, ägg, frukt
etc.). Uppsamlingshandeln är av växande betydelse
där jordbruket alltmera omläggs för saluproduktion,
såsom i vårt land. Den bedrivs både av jordbrukarnas
egna ekonomiska organisationer och av privata
företag.
Det ligger i sakens natur, att de här berörda
han-delsformerna kan sida vid sida förekomma inom
samma bransch. Det bör också stå klart, att den
systematiska överblick som här lämnats ingalunda uttömmer
frågan om handelsverksamhetens mångtaliga och
skiftande former. I själva verket finns utom de här
nämnda typerna även åtskilliga andra, varjämte i
verkligheten en hel rad blandformer mellan de olika
diskuterade typerna förekommer.
Specialisering och branschblandning
Handelns utveckling i samband med den stigande
levnadsstandarden och
befolkningskoncentratio-nen har lett till en allt längre driven specialisering
och differentiering. Särskilt i storstäderna både i vårt
land och ännu mer i de stora industriländerna har
antalet specialaffärer, vilkas verksamhet sålunda är
koncentrerad på enbart en viss vara eller grupp av
varor, tillvuxit mycket snabbt i antal och betydelse.
Från lanthandeln har det gått en specialisering ända
fram till exempelvis våra dagars delikatessaffärer och
sk j ortaffärer.
Under senare tid har en viss tendens till
utveckling åt andra hållet dock kunnat märkas. Detta gäller
i huvudsak inom livsmedelshandeln, där en viss
varu-spridning eller branschblandning kan iakttas.
Tendensen kommer förmodligen att bli ännu mer betydande
än den är i dag. S. k. dagligvaror, vilka konsumenten
köper varje dag, dras samman till en butik. Den gamla
speceributiken (som redan övertagit en del av det
kemisk-tekniska sortimentet), mjölkbutiken och
köttbutiken slås samman till en dagligvarubutik. Ibland tas
kanske rent av vissa standardbetonade textilvaror upp
i sortimentet. Konsumenten kan i en affär köpa alla
eller de flesta varor han eller hon behöver dagligen.
Den här skildrade utvecklingen har varit särskilt
märkbar i storstädernas förorter. Ofta bedrivs dessa
branschblandade affärer i form av
självbetjänings-butiker.
Handelns företagsformer
I alla länder sker alltjämt den helt övervägande
delen av detaljhandelsomsättningen inom relativt små
företag, ägda och ledda av enskilda personer, den s. k.
fristående enskilda handeln. Inom den enskilda
handeln har emellertid under senare år även en utveckling
mot stordrift ägt rum - särskilt gäller detta de
utpräglade industriländerna, Förenta staterna och
Storbritannien m. fl. Sålunda har enskilda
mångfilialföre-tag uppstått (i USA s. k. chain stores, i England
mul-tiple shops}. Det kännetecknande för dessa företag är,
att den enskilde ledaren av en butik icke är
självägande utan anställd såsom en betald arbetsledare,
medan hela den ekonomiska verksamheten bortsett från
försäljningsarbetet (lagerkontroll, bokföring osv.)
ombesörjes centralt inom koncernen. Mångfilialföretagen
har särskilt i Förenta staterna nått ansenliga
dimensioner. Såsom ett exempel härpå kan nämnas det
världsbekanta företaget The Great Atlantic &
Pacific Tea Co (A. & P.), vilket har en omsättning på
3,4 miljarder dollar samt driver en omfattande egen
produktion. Företagsformen har under de senaste
årtiondena vunnit terräng, kanske främst beroende på
att den arbetar med något lägre kostnader. Denna
skillnad kan möjligen i viss mån bero på att
mång-filialföretagen arbetar med större försäljningsvolym
per butik, snabbare omsättning av lagren, ofta endast
försäljning mot kontant betalning osv. Detta i sin
tur sammanhänger med att filialföretagen i hög grad
driver selektiv försäljning både i fråga om urvalet av
butiker och urvalet av varor. Filialföretagen har
sålunda, så långt möjligt, undvikit att förlägga sina
butiker till mindre orter eller avlägset belägna platser
samt har företrädesvis inriktat sig på försäljning av
stapelartiklar, som fordrar lägre expeditionstider,
mindre service och som är förhållandevis litet
risk-betonade. Samtidigt har de relativt tidigt slagit in på
den utveckling mot branschblandning, som nämnts
ovan.
Om en sammanställning av alla dessa samverkande
faktorer skulle kunna ske, är det inte säkert, att
filialföretagen i detalj handelsledet skulle visa sig arbeta
med lägre kostnader jämförda med enskilda butiker
med samma sortiment, service, läge osv. Däremot har
de otvivelaktigt uppnått kostnadsbesparingar på
in-köpssidan. Till skillnad från den fristående handeln
kan den genom sin uppbyggnad lämna stora samlade
köporder till fabrikanterna och därigenom ernå
förmånligare priser. Den övertar med andra ord själv
grosshandelsfunktionen. Då den dessutom genom att
äga butikerna kan bestämma vilka varor dessa skall
ha, kan en del besparingar göras i kontaktarbetet
mel
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
