Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heine, Heinrich — en ironisk lyriker - Helgon — trons vittnen - »De vittna bland svärden och bålen om Gud»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGON I583
Heinrich Heine ser på detta kopparstick ut just sådan som
den romantiska samtiden ville tänka sig sina litterära idoler.
Hos Heine själv bröts dock det romantiska inslaget av
bitande kvickhet och ironi.
EN IRONISK LYRIKER
HeINE [haj’ne], Heinrich (1797-1856). År 1827
trycktes i Tyskland under titeln Buch der Lieder
(Sångernas bok) en samling dikter av den unge
Heinrich Heine, som därmed lade grunden till en säker
be
römmelse. Knappast någon skald har dock blivit så
överskattad, knappast heller någon så underskattad
som Heine. Ungefär fram till andra världskriget var
han studenters och gymnasisters, tonårsflickors och
trånande fruars förklarade gunstling tack vare
föreningen av flera egenskaper: versens smältande
välljud och folkviseartade enkelhet, känslans
hänsynslösa öppenhet och sinnliga djärvhet, en gränslös
självhävdelse mot allt förtryck i stat och samhälle, mot
all traditionsbundenhet. Häri påminner han om
Byron, som han beundrade och översatte. Heines
belackare, ofta antisemitiskt inställda, fäster sig ensidigt
vid hans ytlighet, hans kameleontartade förmåga att
ikläda sig alla skepnader (»min själ är som gummi
elasticum», säger han själv), de frånkänner honom
äkthet i känsla och tanke och påstår att hans berömda
metod att med en frän eller cynisk vändning förstöra
den lyriska stämning han själv skapat bara är ett
utspekulerat maner. Ur litteraturhistorisk synpunkt är
detta maner ingenting annat än en följdriktig
tillämpning av den s. k. romantiska ironin (se Romantiken).
Man kan emellertid ur den skärande bitterheten
också utläsa gäckad idealitet och uppriktig
pessimism.
Utom Sångernas bok har ett par andra verk gjort
Heine berömd: den kvicka prosaberättelsen
Harzre-san, som än i dag utgör en lika stimulerande läsning,
samt diktcyklarna Atta Troll och Tyskland, en
vintersaga, full av ömsom kvicka och träffande, ömsom
plumpa och orättvisa utfall.
Heine föddes i Düsseldorf 1797 såsom son till en
judisk köpman, studerade juridik och underhölls
länge av sin rike farbror, bankiren Salomon Heine,
var från 1831 bosatt i Paris, firad i salongerna, tills
ett slaganfall band honom vid sjukbädden,
»madrassgraven», för hans åtta sista år.
TRONS VITTNEN
O, vilka under helgonen äro:
äro så saliga — sucka så tungt,
äro så höga — se det så föga,
äro i borgen — men sällan ha lugnt.
H ELGON. Så lyder Carl Olof Rosenius’
underfundiga ord i gamla psalmboken om helgonens ringhet
och storhet, lidanden och ljuva fröjder (jfr nya
psalmboken nr 379:3). Kyrkan prisar också i en annan
psalm helgonen, »som i kamp för tron stått fast mot
världen och nått himlaron» och som nu med i fjärran
tonande segersång stärker oss andra jordevandrare.
»De vittna bland svärden och bålen om Gud»
Helgonens direkta föregångare är martyrerna.
Apostlarna följdes av andra trons hjältar, t. ex. Poly-
kar’pos i Smyrna, Justfnus Martyren och
Cypria’-nus i Kartago. Martyrerna firades särskilt på sina
»födelsedagar», varmed man åsyftade den dag då de
genom döden ingått i det eviga livet. Martyrkalendrar
måste upprättas för att hålla ordning på dagarna
-det är början till vår namnsdagsalmanacka.
Martyrakter med berättelser om de heligas lidanden föredrogs
till uppbyggelse, förböner lästes, och man gömde, ofta
i rikt utsmyckade skrin på altaret, deras kvarlevor
som reliker. Vördnaden för martyrerna var gränslös.
Redan i bibelns sista bok, en sannskyldig
»Martyrernas bok», strålar en ovansklig ära dem till mötes som
varit trogna intill döden för att vinna livets krona.
Mycket av detta kan också sägas om de heliga
avsomnade, som från slutet av gamla kyrkans tid bör-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
