Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hitler, Adolf — andra världskrigets anstiftare - »Största möjliga erövring till minsta möjliga kostnad» - Stortyskland och »Neuropa» - »Gröfaz»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ22 HITLER ________________________________________
detta tema, anfallskriget, var ledstjärnan för Hitlers
inre och yttre politik så gott som från första stund.
En uppteckning från en konferens, som Hitler i
november 1939 höll med sina överbefälhavare, ger
besked härom i hans egna ord. Han uppräknade de olika
etapperna i anfallskrigets förberedande; utträdet ur
Nationernas förbund, upprustningen, allmänna
värnpliktens återinförande, remilitariseringen av
Rhen-landet, annekteringen av Österrike och aktionen mot
Tjeckoslovakien, som i sin ordning skulle underlätta
en aktion mot Polen. »Jag byggde inte upp
krigsmakten för att den inte skulle slå till. Förr eller senare
ville jag lösa problemet. På grund av nödtvång beslöt
jag, att angreppet skulle börja i öster.» Den sålunda
tecknade mångåriga händelsekedjan hade inte fått sitt
sammanhang genom tillfälligheterna; den får sin
belysning genom tidigare, ävenledes upptecknade
uttalanden av Hitler, bland annat ett från 1937, där det
heter: »Frågan för Tysklands vidkommande är, var
största möjliga erövring kan göras till minsta möjliga
kostnad.» Vid denna tidpunkt var han emellertid inte
ännu säker på att han skulle bli färdig för kriget mot
Europa så snart som 1939. Han säger: »Om Führern
fortfarande lever då, kommer det att vara hans
oåterkalleliga beslut att lösa det tyska livsrumsproblemet
senast 1943-45.»
Stortyskland och »Neuropa»
Det återstår att nämna något om Hitlers personliga
andel i de metoder varmed planerna utfördes. Redan
1935 skrev den nazistiska publikationen »Deutsche
Volkskraft»: »Det totalitära kriget skall avslutas med
en totalitär seger. Totalitär betecknar det fullständiga
utplånandet av den besegrade nationen och dess
definitiva försvinnande ur historien.» Författaren är icke
känd, men andan i det citerade stycket är Hitlers, och
i sin krigföring följde han så långt möjligt doktrinen i
fråga. En del av de erövrade länderna sökte han
avnationalisera genom likvideringar, konfiskationer,
de-porteringar och andra terroraktioner i dittills okänd
omfattning; i andra tillämpade han modifierade
metoder men alltid i syfte att inlemma landet och dess
tillgångar i den tyska sfären, i sitt »Neuropa» (»Det nya
Europa»), som helt skulle behärskas av Tysklands
herre. Det var något i nya tidens historia dittills okänt,
som iscensattes, då fältherren Hitler exempelvis i
orderna för polska fälttåget infogade direktiv för
häktningar, deporteringar och avrättningar av stora
kategorier civilpersoner i det land som skulle erövras,
order som utfördes av de i operationernas spår följande
gestapoorganen. Det var också någonting nytt och
folk-rättsstridigt, att tvångsutskrivning till arbetstjänst
företogs i de ockuperade länderna, en metod på
vilken Hitler baserade en ej ringa del av
krigsförsörj-ningsprogrammet.
Femtekolonnsystemet var icke Hitlers uppfinning,
men han utnyttjade det på ett dittills ouppnått sätt,
framför allt då de gällde att i Österrike och
Tjeckoslovakien hetsa de tyska minoriteterna mot respektive
regeringar. Hans många våldsamt accentuerade tal
över temat om tyska folket ingick som betydelsefulla
led i denna hets.
Att en person som Hitler kunde göra tyska folket
till ett så fogligt redskap för sina
världserövrarpla-ner måste antas ha berott på en under epoken i fråga
förefintlig mottaglighet för hans demagogi. Att han
fick med sig krigsmakten kan förklaras ur
officerskårens böjelse för upprustning och - i vissa fall
-för revansch; förhållandet blev i varje fall av
avgörande betydelse för Hitlers maktställning, vilken han
sedermera på tyranners vis säkrade genom
terrorsystem även inom krigsmakten och genom sina
preto-riangarden, de blint hängivna SS-trupperna och
gestapoorganen. Den tyska krigsmakten blev så Hitlers
förnämsta verktyg, den skapade både Stortyskland och
Neuropa, men storheten blev kortvarig och följdes
av ett förkrossande nederlag.
Givetvis har Hitler, liksom varje annan historisk
person, haft många och på sitt sätt framstående
medhjälpare. Antalet likasinnade personer var i det
dåtida Tyskland förvånande stort; Göring och Himmler
(se Nationalsocialismen) hörde jämte den redan
nämnde Goebbels till de främsta. Men i
handlingsprogrammets utformning och utförande var Hitler den
ledande själen; även på krigsoperationernas
planläggning och ledning utövade han, ehuru dilettant, ett
avgörande inflytande, understundom med åsidosättande
av generalernas råd, vilket ibland fick konsekvenser
som blev ödesdigra för fältherren och hans arméer.
»Gröfaz»
Hitler lär på höjdpunkten av sin bana gärna ha
lyssnat till benämningen »Der grösste Feldherr aller
Zei-ten», alla tiders störste fältherre, av oppositionen
förkortat till »Gröfaz». Führems generaler var
säkerligen inte i själ och hjärta hågade att tillskriva honom
äran för de vunna segrarna; mot slutet av hans
meteor-liknande bana torde de över lag bedömt honom som
själssjuk - storhetsvansinnig. Från officerskretsar
utgick också ett attentat mot führern (20 juli 1944),
vilket emellertid misslyckades. De sammansvuma
avrättades med metoder som gav ett nytt vittnesbörd om
draget av patologisk grymhet i Hitlers karaktär.
I vilken omfattning tyska folket visste om eller
kände med sig, att det regerades av en vettvilling, är
svårt att säga. Men de ofattbara lidanden han direkt
och indirekt drog över sitt folk och en stor del av
världen i övrigt gjorde att miljoner människor i
honom såg det förkroppsligade onda och andades lättare
den majdag 1945 då det meddelades, att Hitler genom
självmord försvunnit under spillrorna av det störtade
väldet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
