Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtat och hjärtsjukdomarna — blodomloppets motor - Blodomloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1632 HJÄRTAT
Fig. I. Hjärtats arbete består i stort sett i sammandragningar och utvidgningar. Bilderna, vilka är tecknade efter horisontella
tvärsnitt genom två människohjärtan, illustrerar hur mycket ett hjärta sammandrager resp, utvidgar sig under det normala
hjärtarbetet. På bilden t. v. är hjärtats hålrum nästan fullständigt tömda.
BLODOMLOPPETS MOTOR
Hjärtat och hjärtsjukdomarna.
Re-dan de klassiska vetenskapsmännen hade klart för
sig att hjärtat pumpar blod. De trodde emellertid att
blodet strömmade från hjärtat i både artärer och
vener ut i organen och att det förbrukades där. Först
genom engelsmannen William Harveys geniala
arbeten klarlades slutgiltigt att blodet kretsar runt i ett
slutet system och att det är hjärtat som driver runt
blodet i systemet.
Hjärtat kan liknas vid en dubbel kolvpump, där de
båda pumparna fungerar synkront. Det har en
högerhalva, som driver blodet igenom det s. k. lilla
kretsloppet i lungorna till vänsterhalvan, som i sin tur
driver det vidare genom det stora kretsloppet i
kroppen och tillbaka till höger hjärthalva. Varje
hjärthalva indelas i två olika enheter, förmaket och
kammaren. För att kunna fylla sin uppgift att tjänstgöra
som blodpump är hjärtat byggt som ett ihåligt organ
med mycket kraftiga muskelväggar. Muskulaturen
har förmågan att snabbt kontrahera sig (dra ihop sig),
varigenom hålrummet minskas till nästan ingenting
och blodet pressas ut i artärerna. Hjärtmuskulaturen,
myocar’diet, utgör hjärtväggens huvudmassa. Den är
på insidan uttapetserad med en tunn, glatt hinna,
endocaUdiet. Hela hjärtat sitter sedan omslutet av
en dubbelväggig, tunn hinnsäck, pericar’diet.
Blodomloppet
Blodet kommer till förmaken genom blodådror
eller vener, som tömmer sig i förmaken. Från
förmaken strömmar det, då kamrarna vidgar sig, in i dessa
och denna strömning accentueras då förmaken
kontra-herar sig. Mellan förmak och kammare sitter de s. k.
segelklaffarna, stora veckbildningar i endocardiet. När
förmakskontraktionen är avslutad och förmakens
muskulatur slappnar av och än mer än kamrarna
börjar kontrahera sig, fylles segelklaffarna med blod,
deras fria ränder slår ihop i hålet mellan förmak och
kammare och förhindrar att blodet strömmar tillbaka
från kammaren till förmaket. I stället drivs det från
kamrarna ut i pulsådrorna eller artärerna, ut i
kretsloppen. På övergången mellan kammare och artär
bildar endocardiet små dubbelveck, de s. k.
semiluna’r-klaffarna. När kammarmuskulaturen drivit ut blodet i
artären och slappnar av, fylls klaffarna med blod från
artärerna, spänns ut, fyller ut hela hålrummet och
deras fria ränder möts i mitten, varigenom
återström-ning av blod till den tomma kammaren förhindras. I
stället drivs blodet genom trycket i artärerna och
elas-ticiteten i deras väggar vidare ut i kretsloppet, via
kapillärerna till venerna och sedan åter till förmaken.
Från höger förmak går blodet till höger kammare,
till lungorna, till vänster förmak och kammare, ut i
kroppen och via venerna tillbaka till höger förmak,
ett kretslopp är fullbordat. Ett sådant kretslopp är
normalt fullbordat på ungefär 15-20 sekunder, den
s. k. omloppstiden.
Fig. 1 ger en tydlig föreställning om de betydande
volymvariationer hjärtats hålrum undergår vid
kon-traktionen, och den schematiska teckningen fig. 2
demonstrerar hur klaffarna fungerar vid
hjärtkontrak-tionema.
Den mängd blod som vid varje sammandragning av
hjärtat, vid varje hjärtslag, kastas ut i de stora
pulsådrorna kallas hjärtats slagvolym och har för en vuxen
frisk människa beräknats till ca 60 cm3 för vardera
kammaren i vila. Vid arbete, då kravet på
cirkulationen stegras, kan slagvolymen öka högst betydligt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
