Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hormoner — hur hormonerna styr människan - Könskörtlarnas endokrina uppgifter - Äggstockshormonernas komplicerade verksamhet - Andra slags hormoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORMONER 1653
Könskörtlarnas endokrina uppgifter
Sedan gammalt kände man till att medan primära
könskaraktärer (yttre och inre könsorgan) finns från
födelsen, sekundära könskaraktärer, såsom
kroppsbyggnad, röstläge och könsdrift, först vid en viss
period i individens utveckling (puberteten) börjar
framträda och antar för könet typiska former. Likaledes
visste man, att om könskörtlarna (testiklar eller
ova-rier) avlägsnas, t. ex. genom kastration, utvecklingen
av de typiska sekundära könskaraktärerna uteblir och
individen antar utseendet av det motsatta könet, med
t. ex. eunuckens starka fettbildning, ökade
längdtillväxt, höga, pipiga stämma etc. I slutet av 1800-talet
sammanställdes även åldrandets fenomen med tynande
funktion av könskörtlarna. Därför sprutade 1889 den
franske fysiologen Brown-Séquard in på sig själv ett
extrakt av testiklar från hundar. Den höjning av
vitaliteten han tyckte sig röna var säkerligen ren
suggestion, men upptakten var given till tanken, att
könskörtlarna bredvid sin produktion av manliga, resp,
kvinnliga könsceller även skulle ha en endokrin
funktion.
Numera vet man, att ett manligt köns- eller
tes’tis-hormon (androstero’n eller testostero’n) produceras
i testiklarnas mellanvävnad (de interstitiella
cellerna) och synes påverka utvecklingen av de sekundära
könskaraktärerna.
Äggstockshormonernas komplicerade verksamhet
Hos kvinnan bildas i äggstockarna (ovarierna) två
hormoner: follikelhormon eller östro’n samt
gul-kroppshormon eller progestero’n. Follikelhormonet,
som bildas av celler i äggblåsans vägg (se
Fortplantning), medför bl. a. äggmognad, utveckling av de
sekundära könskaraktärerna och av de förändringar i
livmoderslemhinnan som motsvarar brunstfasen hos
djur, samt påverkar bröstkörtlarna.
Gulkroppshormonet eller progesteronet uppstår i
gulkroppen, vilken bildas i follikeln eller äggblåsan
efter det mogna äggets utstötande.
Gulkroppshormonet medför en förtjockning av livmoderslemhinnan, så
att denna förberedes för mottagande av ägget. Är detta
obefruktat, uteblir inbäddningen i
livmoderslemhinnan, gulkroppen återbildas raskt, och
hormonproduktionen upphör. Den ansvällda livmoderslemhinnan
avstötes, varvid en blödning uppstår (reglering eller
menstruation), vilken inom djurserien endast finns
hos apor och människan, och marken förberedes för en
förnyad follikelhormonproduktion med utveckling av
ett nytt ägg. Är ägget däremot befruktat, sker en
in-växning i den starkt ansvällda livmoderslemhinnan,
och gulkroppen kvarstår under hela graviditeten,
varigenom produktionen av gulkroppshormonet
upp-rätthålles. Detta gör under havandeskapet
livmodermuskulaturen okänslig för det värkframkallande
hormonet från hypofysen (se ovan), varigenom i
norma
la fall en förtidig förlossning förhindras, det
befordrar utvecklingen av bröstkörtlarna och förhindrar
mognaden av nya ägg.
Östro’npreparat (follikelhormon) används bl. a. för
hävande av bortfallssymtom, t. ex. i övergångsåren
(klimakteriet), och har på senare år kunnat ersättas
med syntetiska preparat av helt annan kemisk
sammansättning (s. k. stilbe’ner) men med likartad
verkan. Gulkroppshormonet används bl. a. som
abortför-hindrande medel i de fall där aborten kan tänkas bero
på för tidig återbildning av gulkroppen.
Att könsfunktionernas hormonala reglering är
ytterst komplicerad framgår bl. a. av att växlingen
mellan de båda äggstockshormonerna regleras från
hypofysen samt att det i moderkakan (placen’ta) finns med
hypofyshormonerna överensstämmande gonadotropa
substanser (prola’n A och B). Vidare kan en
rubbning som förtidig könsmognad bero på förändringar
i en rad olika organ: hypofys, binjurar eller
äggstockar, ev. även i tallkottkörtel eller bräss (se ovan).
På samma sätt styrs även en rad andra funktioner
av ett flertal hormoner: blodsockret regleras förutom
av insulinet även av sköldkörtelhormoner och av
adrenalinet etc.
Andra slags hormoner
Men hormoner bildas ej blott i de ovannämnda
organsystemen utan även annorstädes. Ovan har nämnts
om sekretinet i tarmslemhinnan; extrakt från njurar
synes spela roll för blodtrycket, extrakt ur
magslem-hinnan för saltsyrebildningen, benmärgsextrakt för
blodbildningen etc. Även ute i vävnaderna bildas
hormoner. Histamfn, som är ett viktigt s. k.
vävnads-hormon, har stor betydelse för hårrörskärlens
(kapillärernas) funktioner. I detta hänseende är histamin,
som verkar vidgande på kapillärerna, en antagonist
till adrenalin, som verkar sammandragande på
dessa.-Histaminet anses spela en väsentlig roll vid
uppkomsten av ett flertal olika sjukdomstillstånd. Sålunda
ligger ett frigörande av histamin i huden bakom
uppkomsten av nässelfeber (urtica’ria). Även för
uppkomsten av astma anses histamin spela en viss roll.
Hormoner överför nervretning, vilket nobelpristagarna
Dales och Loewis forskningar gör troligt: sympatin
eller adrenalin frigörs vid de sympatiska nervändarna
och acetylcholin vid de parasympatiska nervändarna
etc. Acetylcholinet förstörs normalt snabbt av ett
speciellt ämne, cholinesteras, som finns överallt i
kroppen. Om detta ämne hindras från att utöva sin verkan
eller förstörs, uppkommer svårartade
förgiftningstill-stånd med symtom på en hyperfunktion i
nervsystemet. Acetylcholinet förstörs av vissa ämnen som
studerats för att användas som stridsgaser. Det ingår
också som verksam beståndsdel i de moderna
insektsbekämpningsmedlen av tiofosfortyp, och dessa är
följaktligen mycket farliga preparat.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
