Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingland — landet kring Ljusnan och Dellen - Städerna i Hälsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l680 HÄLSINGLAND
Långgatan i Bollnäs. Sundskanalen, Hudiksvall.
Lilla Kyrkogatan, Hudiksvall.
Flygbild över Söderhamn.
Städerna i Hälsingland
Söderhamn, den största av städerna, ligger vid den
lilla Söderhamnsån nära dess utlopp i Sörfjärden.
Dess uthamn är Stugsund, och längre ut mot havet
ligger Sandarne sulfatfabrik och lastageplats inom
stads-området. Söderhamn var handelsplats redan under
medeltiden. På den numera landfasta Faxholmen låg
då det ryktbara medeltida fogdenästet Faxehus, som
1434 brändes av allmogen under Engelbrekts resning.
1620 fick orten stadsprivilegier, och vapensmederna i
Hälsingland ålades att flytta dit. Det gamla
gevärsfaktoriet är numera museum.
Ar 1721 nedbrändes så gott som hela staden
Söderhamn av ryssarna. Efter en stor eldsvåda 1876, som
ödeläde största delen av staden, har den fått sitt
nuvarande utseende.
Under senare delen av 1800-talet blev träindustrin
stadens viktigaste näringskälla. Omkring 1700 hade
Söderhamn ca 1000 inv., 1850: 1 690, 1900: 10 914
och 1952: 11 588.
Hudiksvall, näst Gävle Norrlands äldsta stad, ligger
vackert vid innersta viken av Hudiksvallsfjärden.
Redan under medeltiden bedrevs här handel och sjöfart,
men sina första stadsprivilegier fick »Hudensvald»
först 1582. Då låg staden norr och väster om
Lillfjär-den men flyttades på 1640-talet till sin nuvarande
plats.
Genom införandet av det bottniska handelstvånget
1636 förbjöds dock all handel på utlandet, och
staden började först vid mitten av 1800-talet blomstra
upp i samband med träindustrins utveckling. Till dess
hade den mest levt av sitt fiske, vilket den pittoreska
»fiskarstaden» invid hamnen påminner om. För övrigt
är bebyggelsen till största delen yngre än 1878-79, då
den sista stora eldsvådan härjade staden.
Hudiksvall hade 1 369 inv. år 1800, 4 902 år 1900 och 9816
år 1952.
Bollnäs ligger centralt vid Ljusnan nära Voxnans
inflöde och vid knutpunkten mellan Norra stambanan
och Bollnäs-Moralinjen. Den blev stad 1942 genom
förening av de båda köpingarna Bollnäs och
Björk-hamre, av vilka Bollnäs 1888 blivit municipalsamhälle
och 1906 köping och Björkhamre resp. 1919 och 1923.
Staden har bl. a. tingshus, lasarett, samrealskola och
jämvägsverkstäder m. fl. industriella anläggningar.
Köpingarna hade 1930 tillsammans 4 219 inv., staden
nu 5 397 inv. (1952).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
