Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovård — hur hälsan bevaras - Hälsovård i ett modernt samhälle - Speciell eller preventiv hälsovård - Bekämpande av epidemier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________ HÄLSOVÅRD I 68 I
HUR HALSAN BEVARAS
HÄLSOVÅRD. Sedan urminnes tider har de som
botat sjuka också sett som sin uppgift att genom
förebyggande åtgärder förhindra sjukdomars uppkomst,
dvs. att ersätta eller komplettera sjukvård med
hälsovård. Det är emellertid först under de senaste 75 åren,
som effektiv hälsovård blivit möjlig, framför allt
genom upptäckten att bakterier förorsakar de viktigaste
farsoterna såsom pest, kolera, nervfeber (tyfus),
rödsot (dysenteri), difteri, tuberkulos, och att
vitaminbrist är orsaken till några viktiga sjukdomar såsom
skörbjugg, pellagra och beri-beri. Åtgärderna för att
bevara hälsan, dvs. hälsovård, avsåg förr i tiden
framför allt att skydda de enskilda människorna från
skador av olika slag. Senare års erfarenhet har utvidgat
såväl begreppet hälsovård som begreppet hälsa.
Hälsovården bör inte blott vara skyddande eller preventiv.
Man kan även genom åtgärder som ger bättre bostäder,
bättre föda, bättre anpassning i samhället, på
arbetsplatsen eller i familjen allmänt förbättra
hälsotillståndet, s. k. allmän eller konstruktiv hygien. Under
inflytande av dessa nyare erfarenheter har begreppet
hälsa av Förenta nationernas speciella organ för
hälsovård, Världshälsoorganisationen, definierats som ett
tillstånd av »fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande».
Hälsovård i ett modernt samhälle
Den preventiva eller speciella hygienen förebygger
smittosamma sjukdomar, förgiftningar,
yrkessjukdomar, olycksfall o. d., den konstruktiva eller allmänna
hygienen söker genom allmänna åtgärder höja
hälsotillståndet. Hit hör frågor rörande den personliga
hygienen såsom renlighet och kläder, beträffande
levnadsvanor såsom sömn, vila, sport och rekreation, samt
bostadshygien och frågor rörande föda, vatten och
avlopp. Socialmedicinen, som inte går att skarpt skilja
från hygienen, behandlar sådana faktorer i
samlevnaden mellan människorna eller i samhällets struktur,
som påverkar hälsotillståndet hos medborgarna.
Genom sjukvården botas de sjuka och det förlorade
hälsotillståndet återställes så långt det är möjligt.
Återanpassningen (den engelska beteckningen rehabilitation
används ofta) av botade sjuka, av kroniskt sjuka eller
av invalider kräver ofta särskilda åtgärder, vilket
beaktats i synnerhet under de senaste 10 åren, framförallt
i de krigshärjade länderna med de stora
återanpass-ningsproblem som krigsinvalider och hemvändande
soldater, krigsfångar och flyktingar medförde. Även i
Sverige har man under de senaste åren ägnat
uppmärksamhet åt återanpassningsproblemet.
Hälsovården i ett modernt samhälle fastställes bl. a.
genom lagstiftning och förordningar, såsom t. ex.
epi
demilag, hälsovårdsstadga, arbetarskyddslag,
bestämmelser angående minderåriga arbetare och liknande.
Särskilda organisationer övervakar hälsovården, för
hela landet ett hälsovårdsministerium eller ett särskilt
ämbetsverk (i Sverige Medicinalstyrelsen och när det
gäller hälsorisker i arbetet Arbetarskyddsstyrelsen).
Lokalt i städer eller landskommuner övervakas
hälsovården av hälsovårdsnämnder och tjänsteläkare.
Ar-betsriskerna kontrolleras av Yrkesinspektionen.
Speciell eller preventiv hälsovård
Det är naturligt att behandla den förebyggande eller
preventiva hälsovården först, då det praktiskt taget
alltid är denna gren av hygienen, som först utvecklas
i ett land. När man skall försöka att bevara hälsan
genom att skydda människorna för inverkan av
sjuk-domsframkallande eller skadliga ämnen, blir alltid
förebyggandet av de smittosamma sjukdomarna det
som kommer i fråga i första hand. Detta beror på att
dessa sjukdomar kan vara mycket allvarliga, ha hög
dödlighet och vid epidemier snabbt angripa stora
befolkningsgrupper.
Bekämpande av epidemier
De smittosamma sjukdomarna orsakas av bakterier,
små encelliga växter, V100-V1000 mm stora, synliga
vid stark förstoring i mikroskop, eller av virus, mindre
än bakterier, som i regel inte är synliga i vanliga
mikroskop och endast kan föröka sig på levande
varelser (människor, djur eller växter). Åtskilliga
bakterier och virus är helt ofarliga för människan och i
en hel del fall till och med nyttiga. Sjukdomar,
orsakade av bakterier, är t. ex. pest, kolera, nervfeber
(tyfus), rödsot (dysenteri), paratyfus, scharlakansfeber,
difteri, syfilis, dröppel (gonorré) och tuberkulos.
Sjukdomar, orsakade av virus, är t. ex. barnförlamning
(polio), smittkoppor, influensa, påssjuka, mässling,
vattenkoppor, röda hund, gula febern.
För att kunna förebygga uppkomsten av
smittosamma sjukdomar är det nödvändigt att känna till inte
bara orsaken (bakterie eller virus), sjukdomstecken,
förlopp, inkubationstid (tiden mellan nedsmittningen
och utbrottet av sjukdomen) utan även smittovägen.
Vissa smittosamma sjukdomar överförs genom
beröring (direkt kontakt) mellan en smittoförande
person och en frisk, t. ex. dröppel och syfilis, andra
sjukdomar såsom influensa, difteri och scharlakansfeber
genom nedsmittade föremål, såsom näsdukar,
tallrikar, gafflar, leksaker (indirekt kontakt). Spridandet
av dylika sjukdomar förebyggs genom rengöring av
föremål samt genom en god personlig renlighet.
Åtskilliga sjukdomar såsom influensa, tuberkulos.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
107—407567 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
