Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovård — hur hälsan bevaras - Förebyggande av olycksfall - Yrkeshygien - Livsmedelshygien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ha särskilt de minsta barnen under uppsikt, att
inte låta dem leka ensamma vid stränder, på isar eller
på trafikerade platser, att sätta upp stängsel kring
dammar och gölar, täcka över brunnar och gamla
brunnshål. Att låta barnen få lära sig trafikreglerna,
såsom nu sker i skolorna, är utomordentligt
betydelsefullt för att minska trafikolycksfallen bland större
barn. Barnolycksfallen är vanligare bland pojkar än
bland flickor, varför pojkarna bör ägnas särskild
uppmärksamhet.
Yrkeshygien
Förebyggande av hälsorisker i arbetet är i ett
modernt samhälle en viktig gren av hälsovården.
Sjukdomar, som uppkommit genom skadliga ämnen eller
farliga moment i arbetet, har varit kända länge.
»Yr-keshygienens fader», den italienske läkaren
Ramaz-zini, skrev på 1700-talet en bok om sjukdomars
förekomst i olika yrken. I vårt land beskrev Linné i sin
berättelse om sin resa i Dalarna yrkessjukdomen
stendammlunga (silikos), som då var vanlig bland
stenhuggarna i Orsa. I de flesta länder liksom i Sverige
har industrialiseringen medfört att en stor del av
befolkningen förts över från lantbruk till industriarbete
med dess mera mångskiftande hälsorisker. Detta jämte
utvecklingen av industrin, särskilt den kemiska, har
medfört flera hälsorisker i arbetet än tidigare, och
befolkningsförskjutningen har medfört, att flera
människor än tidigare utsätts för dessa hälsorisker i arbetet.
Yrkessjukdomar av kemiska orsaker kan
uppkomma av giftigt eller retande damm, rök, ånga eller gas,
som orsakar lungskador eller förgiftningar.
Hud-retande ämnen kan framkalla eksem. Fysikaliska
fenomen såsom t. ex. buller, skakningar, ensidiga
arbetsställningar kan framkalla yrkessjukdomar såsom
bullerdövhet, kärlkramp i händerna eller senknarr.
Förebyggandet av yrkessjukdomar är framförallt
av teknisk art, såsom utbyte av giftiga ämnen mot
mindre giftiga eller ofarliga, förändring av
arbetsprocessen, förhindrande av spridningen av giftiga ämnen i
arbetslokalen genom våtarbete när det gäller damm,
genom slutna system eller lokalutsugning av damm
eller gaser, i sista hand användning av personliga
skydd såsom skyddsmasker, glasögon,
skyddshand-skar osv. Det är viktigt att verkan av de förebyggande
åtgärderna kontrolleras genom undersökning av
arbetsförhållandena, t. ex. analys av dammhalten i
luften eller av bullerintensiteten i arbetslokalen.
Regelbundna läkarundersökningar av dem, som i arbetet
kan vara utsatta för yrkesrisker, är värdefulla för att
kontrollera effektiviteten av skyddsåtgärderna samt
för att upptäcka fall av yrkessjukdom på ett tidigt
stadium, varigenom allvarliga fall förebyggs. Genom
läkarundersökning av nyanställda kan man förhindra
att särskilt känsliga eller mottagliga personer placeras
i arbete med hälsorisker.
_____________________________ HÄLSOVÅRD 1683
Livsmedelshygien
För att uppnå en god hälsa är det viktigt att den
intagna födan har tillräckligt näringsvärde, dvs.
tillräckligt många kalorier för kroppens energibehov. Detta
tillgodoses i födan framförallt av kolhydrater, dvs.
socker, stärkelse i bröd och potatis, och av fett, t. ex. fläsk,
smör, och av äggvita, t. ex. ägg, kött. Kroppen behöver
för uppbyggnad av kroppsvävnaderna även vissa
nödvändiga i äggviteämnena ingående s. k. aminosyror.
Dessutom är det nödvändigt att tillföra vatten och
mineralämnen såsom koksalt, kalium, kalk, järn, fosfor
och jod, och slutligen i små mängder vitaminer,
utan vilka bristsjukdomar såsom skörbjugg, engelska
sjukan (rachitis), pellagra och beri-beri uppkommer.
Vitaminerna betecknas med olika bokstäver. Vitamin
A finns i mjölk, smör och morötter och motverkar
ögonsjukdomen xeroftalmi. Vitamin B består av olika
ämnen, Bi, B2 osv., varav några motverkar pellagra och
beri-beri, förut vanliga särskilt i Fjärran Östern.
Vitamin C (askorbinsyra) finns i citroner, apelsiner,
hjortron och motverkar skörbjugg. Vitamin D finns i
fiskleverolja, bildas även i huden vid solbestrålning och
motverkar engelska sjukan (rachitis). För att
säkerställa vitamintillförseln har man ibland tillsatt extra
vitaminer till vissa födoämnen, t. ex. vitaminiserat
mjölken med D-vitamin eller brödet med B-vitamin.
Uppkomsten av stora samhällen och
naturahushållningens försvinnande har medfört stora problem för
livsmedelshälsovården. Att förse en medelstor stad
med 50 000 invånare med livsmedel utan att det
medför hälsorisker kräver en god och välorganiserad
hälsovård.
För att vi hemma och på restaurant skall kunna
dricka god mjölk krävs kontroll av djurbesättningarna
i ladugårdarna, så att de inte har tuberkulos eller
juverinflammation, då mjölken kan innehålla
tuberkel-eller varbakterier. Renligheten i ladugården måste
vara god, kärlen väl rengjorda etc. så att mjölken inte
förorenas där eller under transporten till mejeriet.
Där skall mjölken överföras i väl rengjorda kärl,
hanteras av frisk personal, och i regel pastöriseras, dvs.
upphettas under kort tid mellan 55 och 99°. I Sverige
»lågpastöriseras» större delen av konsumtionsmjölken,
dvs. upphettas under 20-30 sekunder till 730, varvid
de i mjölken förekommande smittoförande
bakterierna dödas och halten av övriga bakterier minskas ned
till 5 % av det ursprungliga antalet.
Mjölksyrebakte-rierna förstörs inte helt, varför mjölken kan surna om
den får stå länge. På detta sätt ökas mjölkens
hållbarhet med 24-36 timmar. Efter pastöriseringen
skall mjölken snabbt kylas ned till + 40, vid vilken
temperatur den förvaras och transporteras till
affärerna.
Kött från sjuka eller smittobärande djur kan
innehålla smittoförande bakterier. För att förhindra att
dylikt kött kommer ut i handeln finns köttbesiktning
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
