Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästsporten — en exklusiv och spännande sport - 1810 blev genombrottsåret i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1692 HÄSTSPORTEN _______________________________________________________________________
EN EXKLUSIV OCH SPÄNNANDE SPORT
HäSTSPORTEN har urgamla anor. Redan under
antiken förekom såväl kappridningar som
kappkörningar, men den moderna tävlingssporten, varvid man
skiljer på ridsport, kapplöpningar och travtävlingar,
tog sin början först under 1700-talet. Travtävlingen
sker med tvåhjulig kärra, sulky, och travet skall vara
rent, dvs. hästen får inte falla i galopp.
Grundstenen för kapplöpningarna var det engelska
derbyt [da’bi], som första gången ägde rum 1779.
Den arabiska hästen är i stort sett ursprunget till
såväl trav- som kapplöpningshästarna. De engelska
fullbloden - galoppörer - härstammar från arabisk
uppfödning, medan den amerikanska travarrasen är
resultatet av korsningar mellan engelska
fullblods-hingstar samt ston av olika raser, som
ursprungligen importerats av de spanska kolonisterna.
De engelska fullbloden har följaktligen spelat en
betydande roll i den moderna hästsportens utveckling.
Trots travsportens frammarsch under senare år
håller också galoppsporten sin ställning. I det
konservativa England är den sistnämnda tävlingsarten
allena-rådande, och i USA är den dominerande, trots den
amerikanska travaravelns betydelse för all världens
travsport.
På kontinenten är dock trav- och
kapplöpningsspor-terna jämspelta, och i Sverige har travet efter en
enastående utveckling fullständigt passerat systersporten
ifråga om intresse och omfattning.
Vinstsumman för en framgångsrik tävlingshäst är
ofta ofantlig. Den amerikanska Santa Anita Handicap
ger t. ex. en prissumma på 145 000 dollar, varav
100 000 tillfaller segraren. Inom travet är
Hambleto-nian Stake, också amerikansk, värdefullast, men
prissumman har sänkts från ursprungliga 73 000 till ca
35 000 dollar.
Engelska derbyt, som endast är öppet för treåriga
hingstar och ston och som årligen äger rum i Epsom
utanför London, kan i vinstmöjligheter inte jämföras
med den amerikanska galoppsportens storlöpningar,
men ändå anses segern i engelska derbyt mer
eftersträvansvärd.
En annan engelsk kapplöpning med världsrykte är
Grand National Steeple-chase, som ägde rum första
gången 1839. Den kanske främsta orsaken till det
världsomfattande intresset är det med löpningen
kombinerade irländska jättelotteriet - Irish Sweepstake
-som finner deltagare i jordens alla höm. Löpningen,
som är känd för sin svårighetsgrad, avgörs över 7 220
m, och deltagarna har att passera 32 mycket svåra
hinder. Trots det stora antalet startande och de talrika
kullridningarna har under de 115 åren endast en
ryttare måst sätta livet till. Tillfällen att omsorgsfullt
taxera hindren ges inte, ty löpningen rides i nära nog
slättloppstempo. Rekordet för de 7 220 meterna är
fenomenalt, 9 min. 20,4 sek.
Tidsnoteringarna spelar annars inte samma roll
inom galopp- som inom travsporten. Inom den senare
handikappas hästarna efter distans, medan i
kapplöpningarna alla startar från samma linje -
belastningen sker genom vikt. Galoppören med sin medfödda
gångart är givetvis snabbare än travaren.
Världsrekordet på en engelsk mil, den oftast förekommande
distansen, motsvarar i slätlöpningar 63 km/tim, medan
de bästa travarna inte kommit upp till mer än 49
km/tim.
1810 blev genombrottsåret i Sverige
I Sverige förekom kappkörningar mellan bönderna
redan under medeltiden, men de första ordnade
tävlingarna härrör från 1800-talet. Den första offentliga
kapplöpningen ägde rum i Göteborg 1810. Är 1830
bildades Patriotiska föreningen för Sveriges
hästkultur (nedlagd 1837) och 1867 Allmänna svenska
kapp-löpningssällskapet, som bedrev en omfattande
propaganda- och tävlingsverksamhet men nedladcs 1880.
De därpå följande åren uppstod flera fältrittklubbar
och 1882 i Värmland det första travsällskapet.
Den första tävlingsbanan av större format var
Lindarängen utanför Stockholm, som öppnades i början
av 1890-talet och stängdes 1918, den nästa Jägersro,
som öppnades 1907. Efter totalisatorns återinförande
1923 har emellertid den svenska trav- och
galoppsporten visat ett kraftigt uppsving. 1944 öppnades i
Umeå den elfte permanenta banan och 1954 den tolfte,
Marieberg utanför Örebro. De övriga ligger i
Stockholm (Solvalla och Ulriksdal), Göteborg (Äbyfältet),
Malmö (Jägersro), Sundsvall (Bergsåker), Karlstad
(Färjestad), Gävle, Östersund, Boden och Årjäng.
Ulriksdal är enbart en kapplöpningsbana, Jägersro och
Åby har separata banor för både trav och galopp,
medan de övrigas program endast upptar travtävlingar.
På varje större bana hålles årligen i genomsnitt
25-45 tävlingsdagar med vanligen sju löpningar per dag.
En kraftig sporre för hästsportintresset är
totali-satorspelet, av vars inkomster andelar går dels till den
ädla hästaveln, dels till priser. Spelet infördes i
Sverige i början av 1890-talet men förbjöds 1898. Efter
många påtryckningar och flera riksdagsmotioner
återinfördes det 1923 och har sedan dess fått alltmer vind
i seglen.
20 % av spelintäkterna tillfaller statsverket.
Skattehöjningen 1948 sänkte dock kraftigt toto inkomsterna.
Skatten lindrades emellertid redan följande år,
varvid inkomsterna åter steg i höjden. Sålunda omsattes
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
