- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 3. Fr - H (1137-1696) /
1693

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästsporten — en exklusiv och spännande sport - 1810 blev genombrottsåret i Sverige - När dressyren avgör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄSTSPORTEN 1693

En av de mest spännande
situationerna i Epsomderbyt är
rund-ningen av Tattenham Corner,
där många lopp avgjorts. På
bilden, som är hämtat från
loppet 1954, ser vi den amerikanske
jockeyen Johnny Longdon på
Blue sail i täten, tätt följd av
engelska drottningens häst
Lan-dau. Segrare blev Never say die.

under 1953 noga räknat 140 154320 kr., varav nära
128 milj’, på trav. Statens andel i omsättningen
uppgick till 16397 339 kr.

Svenskt rekord för en importerad travare slogs 1949
av Scotch Fez med km-tiden 1.17,0, medan snabbaste
häst av rent inhemsk uppfödning är Frances Bulwark
med km-tiden 1.16,7, sistnämnda tid Europa-rekord,
ett ypperligt bevis på den inhemska uppfödningens
höga nivå. Under säsongen 1937 underskred tvååriga
svenska travare för första gången 1.30. Som ett
exempel på sportens utveckling kan nämnas, att i den s. k.
elitlistan - inhemska hästar med bättre km-tid än
1.30 - förekom 1927 endast en häst, 1953 var antalet
uppe i 2 450, och 800 hästar står nu i 1.25-listan.

Svenska travare hör numera till de främsta i Europa.
1942 blev Big Noon med Gösta Nordin som körsven
tvåa i Europas då största tävling, Matadoren-Rennen i
Berlin, 1950 vann de senare årens mest framgångsrike
kusk, Sören Nordin, den förnämsta tävlingen i Paris,
Prix d’Amérique, med Scotch Fez, och 1952 hemförde
han med Frances Bulwark uppmärksammade segrar
i Milano över Europas bästa förmågor.

Bröderna Nordin - Gösta, Gunnar och Sören - har
under det senaste decenniet fullständigt dominerat
svensk travsport och hemför årligen cirka hälften av
loppen på Solvalla! Gösta vann i april 1954 sin 5 000:e
seger — för övrigt med en häst vid namn Seger.

Inom galoppsporten är, liksom i England, Derbyt
det förnämsta, även om det i prishänseende inte
kommer upp till »Kapplöpningssällskapets stora pris»
eller till Skandinaviskt Grand Prix med 30 000 kr i pris.
Detta reds första gången 1952 i Sverige och skall
alternera mellan Danmark (Klampenborg), Sverige
(Ul

riksdal) och Norge (Övrevoll). I galoppsporten har
danskarna ofta varit övermäktiga, men under senare år
har de svenska hästarna reducerat försprånget. Derbyt,
som instiftades 1918, har sålunda gått i dansk favör
20 och i svensk 17 gånger. Under perioden 1928-39
vann Sverige bara en gång. Nordens största
prissumma, 85 000 norska kr, utdelades 1954 i Oslo i
löpningen om Polio Cup.

När dressyren avgör

Förutom kapplöpningar och travtävlingar omfattar
hästsporten voltige, j‘aktridning, prisridning,
fälttävlan, prishoppning samt hästpolo.

Ryttartävlingama under olympiaderna omfattar
grenarna prisridning, prishoppning och fälttävlan
(military). I samtliga grenar äger tävling rum såväl
individuellt som i lag. Vid Berlinspelen 1936 stannade
alla sex guldmedaljerna hos Tyskland.

Vid spelen i London 1948 - då Tyskland icke
deltog - hemförde Frankrike och Mexico vardera två
segrar, USA och Frankrike var sin. Den franska segern
möjliggjordes emellertid av den antikverade
bestämmelsen, att endast officerare eller civila »gentlemen»
får deltaga i spelens tävlingar. Sverige hemförde
lagtävlingen i fälttävlan, men guldmedaljerna fråntogs oss
senare, då en av våra segrande ryttare, Gehnäll
Persson, var underofficer och först efter anmälningstidens
utgång erhöll fänriks rang. Vid Helsingforsspelen
1952 tog Sverige fyra guldmedaljer: i fälttävlan
individuellt (Hans von Blixen-Finecke), samt i lag, i
dressyr individuellt genom Henri S:t Cyr samt i lag, där
Persson nu fick vara med! Tvåa i den individuella
dressyrtävlingen blev en dam, danskan Lis Hartel, som

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free