Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiska oceanen — monsunernas hav - Monsunernas inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDISKA OCEANEN I 741
Kartskiss över djupförhållandena i Indiska oceanen. Skala: I : 120 milj.
Kalla havsströmmar (prickade linjer) och varma
(heldragna linjer) i Indiska oceanen. Den brutna
linjen i undre kanten betecknar gränsen för drivis.
Efter Moberg- Näsmarks skolgeografi.
i den s. k. Sundagraven utanför Javas
sydkust (se kartan).
Salthalten varierar åtskilligt mellan olika
havsområden. Högst är den i de
ökenom-givna Röda havet och Persiska viken, över
40 °/oo men sjunker till 30 °/oo eller något
däröver i Bengaliska viken, där Ganges och
Brahmaputra tömmer sitt vatten, och i de
antarktiska farvattnen. I de ekvatoriala
farvattnen stiger ytvattnets temperatur till
omkr. 28° och i Röda havet ända till 32°. I detta väl
avskilda bihav förekommer också en utomordentligt
hög bottentemperatur, ca 200, beroende på
Bab-el-Mandebsundets ringa djup. Mot söder avtar
ytvattnets temperatur successivt och redan vid 400 s. br.
påträffas drivisgränsen.
Monsunernas inflytande
Norr om ekvatorn står havsströmmarna under
monsunernas inflytande. Under vinterns nordöstmonsun
strömmar vattnet mot sydväst och väster, sommarens
sydvästmonsun driver däremot vattnet in mot Indiens
kuster. I dessa farvatten växlar sålunda
strömförhållandena med årstiderna och vid den tid, då monsunerna
»kantrar», uppstår ofta våldsamma tropiska orkaner.
Söder om ekvatorn och utom räckhåll för
monsunerna återfinner vi emellertid ett strömsystem av
samma typ som i Sydatlanten och s. Stilla havet.
Framdriven av sydostpassaden flyter längst i norr
Ekvato-rialströmmen västerut mot Afrika. En arm av denna
ström passerar söderut mellan Madagaskar och
fastlandet som den varma Mogambiqueströmmen [-[må-sambik’-],-] {+[må-
sambik’-],+} fortsatt söderut längs Kaplandets kust av
Agulhasströmmen. Utanför Sydafrikas kust fångas en
del av dess vatten upp av den stora och kalla Väst-
vindsdriften, som cirkulerar kring Antarktis. Från
denna Västvindsdrift utgrenar sig den kyliga
Västau-straliska strömmen, som norrut slutligen förenar sig
med den först nämnda Ekvatorialströmmen. I stort
bildar sålunda södra Indiska oceanens havsströmmar
en jättelik motsolsvirvel.
Sjöfarten i den nordligaste delen av Indiska
oceanen har delvis mycket gamla anor. Redan tidigt
utvecklades här en sjöhandel mellan Främre Asien och
Indien, som särskilt under arabernas ledning under
medeltiden fick en imponerande omfattning och
utsträcktes till östasiatiska hamnar och långt söderut
utmed den östafrikanska kusten. När därför
portugisiska sjömän, som de första européerna, korsade
dessa farvatten under Vasco da Gama 1498 följde de
i själva verket segelleder, som araberna känt sedan
sekler. På den tiden spelade också monsunvindarnas
växling och havsströmmarnas årstidsvariationer en
stor roll. Resorna måste nämligen så länge
seglings-tekniken ännu befann sig på ett tämligen primitivt
stadium noga anpassas efter monsunerna. Blev man
försenad fanns ofta ingen annan möjlighet än att
vänta tills monsunen åter vänt. Det är därför heller
ingen tillfällighet att ordet monsun låter sig härledas
ur arabiskans »mausim», årstid.
Artiklar, som saknas i detta hand, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
