Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekter — en djurgrupp med 500 000 arter - Strävan efter jämvikt - Hur parasit- och rovinsekterna mobiliseras mot skadeinsekterna - Skadeinsekterna bekämpas från luften - Insekter överför i många fall människans farligaste sjukdomar - Insektätande växter — växter som äter djur - Växter med falluckor och upplösande vätskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________ INSEKTÄTANDE VÄXTER 1767
ar stoppades. Dessa parasitinsekter spelar alltså en
stor roll för jämviktens upprätthållande.
Hur parasit- och rovinsekterna mobiliseras mot
skadeinsekterna
Helt naturligt har man försökt att utnyttja
parasit-och rovinsekterna i kampen mot skadeinsekterna. Det
första och kanske mest lyckade försöket i den vägen
gjordes redan under senare delen av 1800-talet i
Kalifornien. Man hade där fått i gång odling av
apelsinträd med gott resultat, men mot slutet av 1860-talet
började träden angripas av sköldlöss, och snart var
odlingen omöjliggjord. Orsaken till det våldsamma
angreppet var den, att sköldlössen liksom
apelsinträden var främlingar i landet. Lössen hade kommit in
utifrån utan att vara åtföljda av sina naturliga
fiender. Man började då anställa efterforskningar i
sköldlössens hemland. Där borde deras fiender också
finnas. Snart fann man, att skadedjuren härjade lika
svårt på Nya Zeeland som i Kalifornien men att de
inte åstadkom någon nämnvärd skada i Australien.
Där måste följaktligen de naturliga fienderna finnas.
Man koncentrerade därför sina ansträngningar dit och
fann till sist en särskild nyckelpigeart, som var
sköldlusens huvudfiende. Den överfördes till Kalifornien
och förökades där, varpå de små djuren skickades ut
över hela landet till apelsinplantagerna. Redan 1 ^2 år
efter deras införande i Kalifornien hade de gjort rent
hus med sköldlössen. Apelsinplantagerna var
räddade, och odlarna tyckte sig stå inför ett rent under.
Nu hålls nyckelpigoma i särskilda insektarier, där
de föds upp på sköldlöss och hålls beredda att skickas
ut för att slå ned varje försök till uppror från
sköldlössens sida, inte bara i Amerika utan överallt i
världen. Denna art av nyckelpigor har faktiskt blivit ett
nytt husdjur av utomordentligt stor betydelse. Och
inte bara nyckelpigan utan också sköldlusen, ty
sköldlöss måste odlas för att bli mat åt nyckelpigorna.
Skadeinsekterna bekämpas från luften
Det utomordentliga resultatet av kampanjen mot
sköldlössen har utlöst förhoppningar, att man här
funnit den rätta metoden i striden mot
skadeinsekterna. De högt spända förväntningarna har emellertid
inte infriats. Vi måste alltjämt gå fram utefter flera
linjer i vår kamp mot skadeinsekterna och bekämpa
dem med hjälp av en mängd olika medel. (Se närmare
Skadeinsekter.) Bl. a. har flygmaskinen kommit till
användning för bekämpandet av
skogsskadeinsekter-na. (Se bild s. 685.) Med dess hjälp beströr man
skogsträden snabbt med insektgift. Den biologiska
be-kämpningsmetoden är emellertid en mycket värdefull
ny metod bland alla de kampmetoder som står till vårt
förfogande. Biologiska laboratorier eller insektarier
har därför upprättats överallt i världen för
utkläckande av skadeinsekternas puppor, som hämtas i
deras hemländer. De parasiter som då kommer ut ur en
del puppor i stället för skadeinsekterna själva
försöker man att införliva med det nya landets fauna och
skickar dem till svårt angripna platser.
Den biologiska bekämpningsmetoden har fäst
uppmärksamheten på hur viktigt det är, att man i
möjligaste mån försöker bevara den jämvikt som råder i
naturen. Det är något som vi även i vårt land bör göra
klart för oss. Och det är en sak att ta hänsyn till även
vid besprutning av kulturväxterna mot
skadeinsekterna.
Insekter överför i många fall människans
farligaste sjukdomar
En utomordentligt stor roll spelar insekterna även
som överförare av sjukdomar. Malaria och gula febern
överförs av myggor, böldpest av råttornas loppor,
afrikansk sömnsjuka av tsetseflugan, fläcktyfus av
klädlöss osv. När det gällt att på bred front bekämpa
dessa allvarliga och offerkrävande sjukdomar har det
ej räckt med att vårda den sjuke och söka förbättra
hans hälsotillstånd. Den viktigaste uppgiften har
blivit att försöka utrota de farliga smittospridarna. På
detta område har man dock ännu blott kommit en bit
på väg, även om storslagna resultat vunnits t. ex.
beträffande fläcktyfus och malaria, den mest utbredda
sjukdomen med bortåt 3 miljoner dödsfall per år. Se
art. DDT.
VAXTER SOM ATER DJUR
Insektätande växter, vi finner det heit
na-turligt, att växterna tjänar som föda för en mängd
djurarter. Att förhållandet kan vara omvänt, känner
de flesta människor inte till. Vi behöver dock inte ens
fara utom vårt lands gränser för att finna exempel
därpå. De i Sverige förekommande djurätande
växterna överträffas dock i fråga om både storlek och
aptit av utländska former. Djurätande vattenväxter
kan fånga kräftdjur, av vilka somliga är så små, att
vi knappt kan urskilja dem utan förstoringsglas.
Vidare kan de fånga olika slags larver. Deras viktigaste
föda utgörs av grodlarver.
Växter med falluckor och upplösande vätskor
Djurätande växter måste delvis ha en annan
byggnad än de som hämtar sin näring uteslutande ur
jorden och luften, ty för de förstnämnda tillkommer dels
behovet av fångstredskap, dels nödvändigheten av sär-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
