Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karikatyr och skämtbild — samhällssatir och personkarikatyr - Svenska skämttecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1944 karikatyr_______________________________________
Karikatyrer gjorde den hänsynslöse Francesco
Goya i sina avslöjande porträtt av den spanska
kungafamiljen, men däremot kan inte hans kusliga
grotesker i etsningsserierna sägas vara karikatyrer;
därtill är de alltför allvarliga, alltför hemska.
Till stor konst höjdes karikatyren och satiren i
Frankrike under 1800-talet av Gavarni’, som dock
var mera realistisk sedeskildrare än egentlig satiriker
och framför allt av Honoré Daumier (se d. o.), en
av alla tiders störste på området, med en
genomträngande frenesi i sin gestaltningskraft. De speciella
skämttidningarna, ofta med bestämd politisk
inriktning, framträdde nu som forum för karikatyr och
satir. 1841 började den engelska Punch komma ut,
alltjämt levande med sin speciella, konservativa
teckningsstil. I Frankrike intog Caricature och
Chari-vari med Daumier som medarbetare en ledande
ställning och följdes av många satiriska blad med
kända och politiskt starkt opinionsbildande namn.
Berömda tecknarnamn att nämna här är Jean
Louis Forain [fåräng/], pseudonymen Caran d’Ache
[karangdasj’], Steinlen [stänglen’] m. fl.
I Tyskland gjordes under 1800-talet banbrytande
insatser av Wilhelm Busch [bosj’] - som bl. a.
utövade starkt inflytande på den nordiska
karikatyrkonsten - och Adolf Oberländer. Den tyska
karikatyrkonsten hade för övrigt sitt högkvarter i
tidningarna Fliegende Blätter och Simplicissimus, av vilka
den senare var mer politiskt betonad och till sina
mest berömda medarbetare räknade bl. a. Thomas
Theodor Heine (död som flykting i Sverige 1946)
och norrmännen Ragnvald Blix (under andra
världskriget flykting och verksam i Sverige under
pseudonymen Stig Höök) och Olaf Gulbransson.
I Danmark verkade fram till 1949 den även i
Sverige uppskattade Storm Petersen. Under de båda
världskrigen och särskilt under det andra utnyttjades
karikatyren flitigt i propagandasyfte. Engelsmannen
David Low [lå’o] var kanske den konstnärligt mest
betydande av de storpolitiska karikatyristerna. Se
bild s. 161g.
Svenska skämttecknare
I Sverige räknas 1700-talskonstnärerna Jean Eric
Rehn, Johan Tobias Sergel (se d. o.) och C. A.
Ehrensvärd som de första egentliga
karikatyrtecknarna. Deras närmaste efterföljare var Per
Nord-qvist, Hjalmar Mörner, Fritz v. Dardel, K. L.
H. Thulstrup m. fl. I och med Carl Larsson (se
d. o.), vars mångskiftande verksamhet även berörde
detta område (han var bl. a. tecknare i den
nystartade tidningen Kasper), lyftes
karikatyrteckningen till ett högre plan. Han gav impulser åt bl. a.
Albert Engström (se d. o.), som gjorde epok med
sin tidning Strix. I Söndags-Nisse (som sedermera
slogs ihop med Strix) medverkade den svenska
skämtteckningens store mästare Oskar Andersson,
kallad O. A. Dessa har i sin tur verkat i hög grad
befruktande och starkt påverkat en hel rad
efterföljare.
Jämte Engström förtjänar bland moderna
svenska karikatyrtecknare att nämnas: Knut
Stangenberg, Anders Forsberg, Hilding Nyman, Torsten
ScHONBERG, ElGIL SCHWAB, ErIK LaNGE, OsSIAN
ElG-ström, Einar Nerman, Arvid Fougstedt, Ivar
Starkenberg, C. A. Jacobsson (»Jac»), Gösta
Chatham, Jon And, Georg Lagerstedt, Birger
Lundquist, Thorvald Gahlin m. fl.
I särklass står konstnärerna Ivar Arosenius (se
d. o.) och Robert Högfeldt samt tecknarna Vicke
Andrén och Edvard Forsström, alla självständiga
konstnärstyper på olika områden.
Saul Steinberg (teckningen t. v.) och James Thurber (t. h.) är två av de främsta företrädarna för den satiriska och crazybetonade
amerikanska skämtteckningsstil, som på senare år tagits upp också av en rad svenska tecknare.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
