Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX — den bistre hertigen - Hänsynslös och energisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX 1945
DEN BISTRE HERTIGEN
Karl IX (1550-1611) skulle egentligen ha burit
ordningsnumret III. Ty liksom i fråga om Erik (se
Erik XIV) vilar också numreringen av de svenska
Karlarna på en felaktig kungalängd. De första kungarna
med namnet Karl var för övrigt: Karl Sverkersson,
konung 1160-67, °ch Karl Knutsson Bonde, konung
i tre omgångar (1448-57, 1464-65, 1467-70). Den
tredje konungen, Karl IX, regerade 1604-11.
På hösten 1568 infann sig den 18-årige hertig Karl i
Nyköping. Han hade just deltagit i resningen mot
konung Erik och skulle tillträda det hertigdöme som
tilldelats honom i Gustav Vasas testamente och som
bestod av Södermanland, Närke och Värmland. I
Nyköping tog »herr Karl av Södermanland» sitt residens.
Slottet, det gamla Nyköpingshus, var rätt förfallet,
men Karl lät småningom sätta det i utmärkt stånd, så
att det ansågs som det präktigaste i landet näst
Stockholms slott. Karl skötte sitt hertigdöme nästan på
samma sätt som fadern skött hela riket. Han arbetade
oavlåtligt på att öka befolkningens välstånd. Åren 1578
-84 lär 321 ödetorp ha satts i stånd och 92 nybyggen
ha anlagts. Masugnar anlades, och både tackjärn och
s. k. osmundjärn exporterades. En rätt omfattande
industri började uppspira inom hertigdömet:
kanon-gjuterier i Eskilstuna, Nyköping och Åker,
klädesvä-verier i Eskilstuna, glasbruk, salt- och
salpetersju-derier i Nyköping m. m.
Hertig Karls nitiska arbete för sitt furstendömes
förkovran stördes emellertid av hans misshälligheter
med brodern, konung Johan. Då denne fordrade
inskränkningar i hertigens rättigheter och härvid fick
stöd av högadeln (t. ex. Erik Sparre), måste Karl ge
vika. Då Johan mot slutet av sin regering blev osams
med högadeln, försonade sig hertig Karl med sin
broder. Han flyttade till Stockholm, biträdde konungen
i rikets styrelse och hade nog rätt mycket att göra med
den långvariga och pinsamma »rättegång» som Johan
inledde mot en del av rådsherrarna.
Hänsynslös och energisk
Med Johans död och Sigismunds trontillträde
börjar hertig Karls betydelsefullaste insats i vår
historia. (Se även Sigismund.) Han träder alltmer bestämt
i spetsen för oppositionen mot den katolske konungen
och hans planer, och han utvecklar härvid en
utomordentlig energi och målmedvetenhet men även stor
hänsynslöshet och agitatorisk förmåga. På Uppsala möte
1593 rustade man sig till försvar mot det väntade
katolska angreppet genom att antaga den augsburgska
trosbekännelsen och förbjuda all katolsk gudstjänst
i landet. Motståndet hårdnade ännu mera på
krönings-riksdagen i Uppsala i febr. 1594, då Sigismund försökte
komma ifrån den begärda försäkringen att hålla
Karl IX. Efter en kopia från 1600-talet på Gripsholms slott.
Uppsala mötes beslut. Hertigen gav konungen
ultimatum: om han inte inom vissa timmar föll till föga,
skulle hertigen låta ständerna åtskiljas, och det skulle
inte bli någon kröning av. Sigismund gav vika. Han
kröntes och återvände därefter till Polen, men det var
endast en tidsfråga, då öppen brytning skulle inträda
mellan honom och hertig Karl.
Då brytningen kom, fann hertigen sina gamla
motståndare inom högadeln på konungens sida. Med seg
ihärdighet trumfade han i sina landsmän, att unionen
med Polen var oförenlig med Sveriges protestantiska
religion och nationella självständighet. På en riksdag
i Söderköping’1595, som hertigen sammankallat mot
kungens förbud, utsågs han till riksföreståndare och
fick i uppdrag att jämte rådet styra riket, så länge
Sigismund var i Polen. Konungen förklarade besluten
i Söderköping för olagliga, och rådsherrarna, som
kände sig bundna av sin trohetsed, ställde sig på hans
sida. Schismen utvecklade sig till fullt inbördeskrig,
och 1598 landsteg Sigismund på svensk mark i spetsen
för polska trupper och åtföljd av de svenska rådsher-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
