Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunkturväxlingar — goda och dåliga tider - Full sysselsättning efter andra världskriget - Konservatism — traditionens förkämpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2046 KONSERVATISM
åren har givit konjunkturutvecklingen under senare
år dess särskilda prägel.
Huvudproblemet har i de europeiska länderna efter
andra världskriget i regel bestått i att bemästra det
inflationstryck, som uppkommit på grund av en i
förhållande till resurserna snarast alltför stor
efterfrågan. Denna har ofta givit upphov till pris- och
lönestegringar och förorsakat svårigheter med
betalningsbalansen.
De konjunkturförändringar, som under sådana
förhållanden har framträtt, har därvid tagit sig andra
uttryck än tidigare. Det har i allmänhet hela tiden rått
full sysselsättning; arbetslösheten har varit ringa. Men
växlingarna i trycket på arbetsmarknaden har
framträtt i olika hög grad av rörlighet hos arbetskraften,
i växlingar i disciplinen på arbetsplatsen och i olika
stark s. k. löneglidning, tendens till lönestegringar
utöver kollektivavtalen. Produktionen har i allmänhet
befunnit sig i stark ökning, men ökningstakten har
varierat. Prisutvecklingen har ofta givit utslag för
förändringar i efterfrågetrycket, men genom priskontroll
och subventionsanordningar m. m. har dessa utslag
påverkats på ett sätt som emellanåt kommit dem att
förlora i betydelse som uttryck för förändringar i den
ekonomiska balansen. Betalningarna i förhållandet till
andra länder har också kommit att tilldraga sig
särskild betydelse och kanske uppvisat de största
variationerna. Också här har utslagen emellertid påverkats
av direkta regleringar, främst av importen.
För Sverige gäller t. ex. - och något liknande är
typiskt för de västeuropeiska länderna - att
efterfrågetrycket gav upphov till en viss överkonjunktur under
de första efterkrigsåren med överfull sysselsättning,
starka tendenser till prisstegringar och behov av
restriktiv reglering av importen. Omkring 1948 nåddes en
viss stabilisering, som emellertid rubbades genom
de
valveringarna hösten 1949 och
spekulationskonjunk-turen efter Koreakrigets utbrott 1950. De första åren
på 1950-talet kom därefter att markera en
anpassningsprocess, som först, redan 1951, drabbade
kon-sumtionsvaruindustriema, främst textil- och
skobranscherna, därefter 1952 de för vårt lands
vidkommande viktiga skogsindustrierna och slutligen
järnbruken och verkstadsindustrin 1953. Genom denna
successiva anpassning och genom att bostadsbyggande och
offentliga investeringar under tiden expanderade,
kunde omställningen ske utan större svårigheter:
arbetslösheten höll sig hela tiden inom måttliga
gränser och produktionen endast stagnerade men visade
ingen tillbakagång. Under 1954 har
uppgångstenden-ser ånyo gjort sig gällande.
En utveckling mera efter mönster av tidigare
konjunkturväxlingar har framträtt i Amerika. Efter en
kulmen av efterkrigskonjunkturen 1948 inträdde en
omkring 10-procentig nedgång av
industriproduktionen, närmast till följd av en lageravveckling
inom-handelns olika led. Det följande uppsvinget
förstärktes av spekulationen efter Koreakrigets utbrott men
under 1953-54 har en ny produktionsnedgång följt
också denna gång, främst i samband med
förändringar i lagerhållningen. Med den högre levnadsstandard,,
som numera uppnåtts i Förenta staterna, har
förändringarna i allmänhetens konsumtionsefterfrågan
särskilt efter tjänster och varaktiga
konsumtionsvaror, inte minst bilar, kommit att bli ett variabelt
element, som jämte förändringar i investeringslust och
lagerhållning spelar en betydande roll för de
ekonomiska fluktuationerna från år till år.
Konjunkturfrågorna har härigenom blivit mera komplicerade än
tidigare och kräver en större smidighet i den
ekonomiska politiken för att målet, den fulla
sysselsättningen d. v. s. en stabil konjunktur, skall kunna nås.
TRADITIONENS FÖRKÄMPAR
KONSERVATISM. I allt samhällsliv kan man
urskilja en spänning mellan två grundkrafter: den
ena som vill bevara samhället i stort sett sådant det är,
och den andra som vill riva upp de bestående
förhållandena och komma med något nytt. I förra fallet talar
man om en konservativ strävan (jfr latinets
conser-va’re = bevara),i det senare om en radikal. Inte sällan
har spänningen blivit så stark att den utlöst öppen och
blodig strid - inbördeskrig eller revolution. Under
1800- och 1900-talen har den satt spår i all politisk
verksamhet: partier har bildats och baserat sina
program på konservativa eller radikala tänkesätt.
Ett par yttranden i den svenska riksdagen år 1919
kan illustrera hur pass tillspetsad motsättningen
mellan konservativ och radikal samhällssyn kan vara. -
I samband med ett avslagsyrkande på förslaget omi
8-timmarsdagens införande yttrade en av de
konservativa ledarna (Emst Trygger): »Det fordras särskilt
i dessa tider, att man inom landet kan räkna på att
det finns representanter, som när det gäller att stå
emot vad de anser orätt, hellre låter sig krossas än ger
vika.» — I en annan fråga — den om vidgad rösträtt
- hör vi ett extremt radikalt inlägg (F. W. Thorsson):
»–––ett nej nu till dem, som åter begär sin
medborgerliga rätt, kan bli ödesdigert. Detta nej kan driva
den stora massan över att söka sig
utomparlamenta-riska medel.» Yttrandena visar att svenska politiker
omkring 1920 inte var främmande för tanken att
sam-hällsmotsättningen kunde leda till en öppen kamp vid
sidan av lagen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
