Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kylteknik — kylan som räddar vår mat - Kompressorkylmaskiner - Flytande luft - Platen-Munters’ kylsystem (Elektrolux-apparaten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2I0Ö kylteknik
KYLAN SOM RÄDDAR VÅR MAT
l\ YLTEKNIK. Om man låter vatten fritt avdunsta,
sjunker dess temperatur några grader under
omgivningens. Detta beror på att värme går åt vid vattnets
övergång i ångform, ett fenomen som för övrigt
uppträder vid allt slags förångning. Naturen själv har
anlitat denna avkylningsmetod, när den begåvat oss med
svettkörtlar, så att kroppen, när värmeutvecklingen
vid ansträngande arbete blir större än normalt, kan
hålla sin temperatur nere vid lämplig nivå.
Vid artificiell köldalstring kommer det i regel inte
i fråga att använda vatten som köldmedium,
eftersom man oftast eftersträvar temperaturer långt under
dess fryspunkt. I stället väljes ämnen med låg
kokpunkt, t. ex. kolsyra, ammoniak, metylklorid,
svaveldioxid, freon. Men eftersom man inte gärna kan låta
dessa ämnen bortgå i luften, måste i stället ett
kretslopp ordnas för dem inuti en sluten apparat.
Kompressorkylmaskiner
Oftast är dessa slutna apparater av kompressortyp.
En sådan består av en kompressor, vars uppgift är att
komprimera det gasformiga köldmediet till så högt
tryck, att det kondenserar till vätskeform. Vi antar, att
köldmediet är ammoniak och att det kärl, där
am-moniakgasen skall förtätas till vätska, kondenserar,
medelst luft- eller vattenkylning kan hållas vid en
temperatur av + 25 °. Det tryck vid vilket
ammoniak-gasen härvid kondenserar är ca 10 gånger lufttrycket.
Från kondensorn låter man den flytande ammoniaken
genom en ventil komma in i den s. k. evaporatorn eller
köldgeneratorn, vilken ofta är utbildad som en
rörslinga. Här råder ett lägre tryck genom att slingans
andra ände är ansluten till sugsidan av den
kompressor som pumpar tillbaka gasen till kondensorn. Vid
detta lägre tryck övergår den flytande ammoniaken
ånyo i ångform och alstrar följaktligen kyla. För
vidmakthållande av en evaporationstemperatur av -io°
fordras, att kompressorn kan hålla trycket på
sugsidan nere vid 3 atmosfärer; för — 300 vid 1,2
atmosfärer osv. Det inses omedelbart, att kompressorn
måste uträtta ett allt större arbete, ju högre
konden-sortemperaturen är och ju lägre man driver
evapo-ratortempera turen.
Varje kylmaskin är till sin natur en värmepump.
Den suger upp värme från en låg temperatur
(eva-poratorns) och avger samma värmemängd vid en högre
temperatur (kondensoms). Dessutom mottar
kondensorn det värme som i form av arbete tillföres
maskinen. Den förste som konstruerade en kylmaskin av
detta slag var amerikanen Jacob Perkins. Han
begagnade eter som köldmedium. Som den moderna
kyltek-nikens egentliga grundläggare kan man dock betrakta
fransmannen Edmond Carré och tysken Karl von
Linde.
Flytande luft
Den av v. Linde och samtidigt av engelsmannen W.
Hampson 1895 uppfunna flytande luftmaskinen
baserar sig på den s. k. Thomson-Jouleeffekten, nämligen
det fenomenet att komprimerad luft, som fritt
utströmmar genom ett munstycke, blir något avkyld,
även om intet arbete uträttas vid utvidgningen.
Temperatursänkningen uppgår till 0,25 grader för varje
atmosfärs tryckfall. Luft, som har väl befriats från
vattenånga och kolsyra, komprimeras i en
multipelkompressor till ca 200 atmosfärers tryck och ledes
efter avkylning via en mycket lång (spiralformig)
temperaturväxlare till en fin strypventil in i ett
avskilj-ningskärl, där den får utvidga sig. Härefter passerar
den temperaturväxlaren i motström och ledes
antingen ut i det fria eller, hellre, återföres till kompressorn.
Temperaturen i avskiljningskärlet kommer härvid att
successivt bli allt lägre och når efter några timmars
drift slutligen så lågt, att en del av luften i kärlet
övergår i flytande form. Dess temperatur är härvid
-1910. Flytande luft har en mycket stor teknisk
betydelse, då man genom destillation av densamma kan
framställa den för svetsning oumbärliga syrgasen.
Syrgas och luft med ökad mängd syrgas används också i
växande mängd i industrien särskilt vid järn- och
stålframställningen.
Platen-Munters’ kylsystem (Elektrolux-apparaten)
Vi har redan inledningsvis nämnt, att kyla alstras
vid vätskors avdunstning. Det är för övrigt i princip
alldeles likgiltigt om förångningen sker i närvaro av
luft eller andra gaser eller blott i närvaro av
köldmediets egen gas. Det är på denna effekt den av
mycken uppfinnarromantik omstrålade Platen-Munterska
kyluppfinningen av 1922 grundar sig. Från en kokare
avdrives ammoniakgas från en
vatten-ammoniaklös-ning. Ammoniakgasen, som renas från medföljande
vatten i en rektifikator, fortsätter från denna in i en
kondensor och övergår här i vätskeform. Det tryck av
ca 20 atmosfärer som fordras för kondensationen
åstadkommes genom att apparaten (vars alla delar står i
helt öppen inbördes förbindelse) från början är fylld
med vätgas. Från kondensorn rinner den flytande
ammoniaken in i en evaporatorslinga, i vilken
av-dunstningen skall äga rum vid låg temperatur. Detta
möjliggöres därigenom att vätgas samtidigt får
cirkulera genom slingan, varvid ammoniaken avdunstar
i densamma i stället för att såsom vid andra
kylappa-rater koka vid lågt tryck. Vätgasen i sin ordning
kom
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
