Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnetism — en hemlighetsfull naturkraft - Jordmagnetism - Magnus Ladulås — den svenska frälseadelns grundare - Kyrkans bundsförvant - Världsliga frälsets upphovsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS 2239
REPULSION
I denna bild är två liknämnda
poler lagda nära varandra
(nord mot nord eller syd mot
syd). Kraftlinjerna söker gå
från nord till syd för vardera
magneten men hindrar
varandra i det trånga utrymmet
mellan polerna. Därav förklaras
repulsion mellan liknämnda
poler. Också denna bild visar
att fältet är intensivt nära
mag-neternas yta och särskilt vid
ändarna. Figuren antyder
också att kraftlinjer vandrar inuti
en magnet men här från syd
till nord.
tionshastigheten och härjämte en funktion av massan
hos den roterande kroppen. Tills vidare har man
funnit full överensstämmelse mellan teori och
observationer för tre himlakroppar, vilkas magnetfält har
kunnat uppmätas, nämligen för jorden, solen och en
stjärna »78 Virginis». Det är Blacketts mening att
söka verifiera sin teori genom praktiska försök med
ett ytterst hastigt roterande, i och för sig omagnetiskt
metallklot, en »konstgjord stjärna». Med användande
av känsliga instrument skulle det då eventuellt bli
möjligt att uppmäta en genom rotationen alstrad
magnetisk effekt.
Enligt den uppfattning, som för närvarande synes
mest sannolik, alstras det jordmagnetiska fältet av
elektriska strömmar, som kretsar runt i jordens inre
(den magneto-hydrodynamiska teorin). Till denna
teoris utveckling har den svenske fysikern Hannes
Alfvén lämnat viktiga bidrag.
DEN SVENSKA FRÄLSEADELNS GRUNDARE
Magnus, kallad Ladulås (1240-90), svensk
konung 1275-90. »För dem som ville göra övervåld
skulle han, som konung var, vakta bondens lada, han
ville sätta sådana lås för dem, att ingen skulle drista
sig gå in där utan bondens vilja.» Därav fick han
namnet Ladulås, och »det namnet är ett ärligt namn, som
konung Magnus haft större heder och beröm av, än
om han kallats romersk kejsare», säger Olavus Petri i
sin svenska krönika och i likhet med honom har
eftervärlden, mycket på grund av det suggestiva
tillnamnet, uppfattat hans beskydd av bönderna som det
väsentliga i Magnus’ kungagärning, som dock var
märklig i många avseenden.
Kyrkans bundsförvant
Med hänsynslös kraft och förslagenhet hade
Magnus, Birger Jarls andre son, banat sig väg till tronen.
Trots hjälp från både Danmark och Norge hade hans
äldre broder, kung Valdemar, varit tvungen att
ge vika efter nederlaget vid Hova 1275. Den nye
re-genten mötte genast en stark stormannaopposition.
Liksom sin fader sökte Magnus stöd hos kyrkans män,
vilka också lämnade honom ovärderlig hjälp, först
genom kröningen, den för en usurpator på
tronen så värdefulla kyrkliga bekräftelsen på
kungavär-digheten, och sedan genom att förmedla en försoning
med de världsliga stormännen.
Ökad ekonomisk frihet och stora klosterdonationer
blev kyrkans lön. I Stockholm hade munkar av
fran-ciskanorden grundlagt ett kloster. Till detta skänkte
Magnus hela det s. k. Kidaskär, och holmen kallades
därefter Gråmunkeholmen, numera Riddarholmen.
Han tog klostret i sitt beskydd, försåg det med gods
och gårdar och bestämde dess kyrka till sitt sista
vilorum. Även Klara nunnekloster i Stockholm, där hans
dotter Rikissa sedan blev abbedissa, blev rikligt
ihåg-kommet.
Världsliga frälsets upphovsman
Magnus’ regering medförde flera viktiga nyheter av
betydelse för framtiden. Riksrådets uppkomst torde
böra förläggas till hans tid, likaså bruket att
sammankalla rikets förnämsta stormän till överläggningar,
s. k. herredagar. På en sådan herredag, Alsnö möte
1279, lades grunden till det världsliga frälset i vårt
land. Där överenskom Magnus med herrarna, att den
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
