Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mass- och gruppsykologi — människan i kollektivet - Arbete i grupp - Gruppens »sociala klimat» - Gruppbeslutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2274 MASS-och GRUPPSYKOLOGI
Arbete i grupp
Arbetar man bättre i grupp än man arbetar ensam?
Gäller det t. ex. problemlösning, så lyckas gruppen
i allmänhet bättre, löser t. ex. i genomsnitt 6 problem,
medan de som arbetar ensamma i genomsnitt löser
5. Men här döljer sig en oklarhet. Varför skall man
jämföra medeltal på detta sätt? I praktiken är det
viktigare att jämföra gruppens arbetsresultat med
den bäste i gruppen eller med den sämste i gruppen
eller (t. ex. när det gäller kroppsarbete) med
summan av medlemmarnas resultat, när de arbetar var
för sig. Det problemet har Gösta Ekman rett ut i
Samarbetets psykologi. Men resultaten skiftar från
det ena slaget av uppgifter till det andra och från
individ till individ. Det verkar som om enkelt
kroppsarbete i genomsnitt går litet bättre i grupp. Men när
uppgiften bestod i att så snabbt som möjligt trycka
ner en morsenyckel på en bestämd signal, reagerade
man långsammare om man satt inne i en grupp än
om man arbetade ensam.
På ett område är gruppen emellertid mycket
överlägsen en ensam individ: när det gäller skattningar
(t. ex. av hur mycket ett paket väger). Om många
människor skattar det utan att påverka varann allt
för mycket, så brukar felen utjämna varann och bli
mindre ju fler som skattar. Men gruppens
överlägsenhet här ter sig mindre märkvärdig, när det visar
sig, att man får lika goda resultat, om man låter en
rad personer ensamma skatta vikten och sedan
efteråt slår ihop deras värden. Tydligen är det helt
enkelt antalet bedömningar som betyder något.
Frågan om man arbetar bäst i grupp eller ensam
får alltså olika svar alltefter vad det gäller för arbete,
vad det är för människor och vad man jämför
resultaten med. Frågan om »ledarbegåvningen» gick heller
inte att svara på; grupperna är för olika och ändras
för mycket. I stället har då gruppsykologerna tagit
itu med att studera just förändringarna inom
gruppen och metoder att påverka den. Det
forskningsfältet kallas ofta »gruppdynamik». Särskilt Lewins
experiment har blivit mycket kända. Han arbetade bl. a.
med »gruppbeslut» och med »sociala klimat».
Gruppens »sociala klimat»
Man brukar skilja mellan auktoritativt,
demokratiskt och »låt gå» ledarskap. Men det är svårt att
skilja detta »sociala klimat» från ledarens
personlighet. Lewin och hans medarbetare tog därför ut fyra
grupper och fyra ledare och lät sedan varje ledare
arbeta med alla de tre sociala klimaten fast i olika
grupper. Var grupp observerades under arbetet av
fyra dolda observatörer, som antecknade skilda
sidor av gruppens beteende.
Den demokratiske ledaren hjälpte gruppen
diskutera arbetet och komma till beslut. När de behövde
hjälp, föreslog han olika möjligheter och lät dem
90
Gruppens »sociala klimat». A betecknar starkt auktoritativt
klimat, B svagt auktoritativt, C demokratiskt och D »låt
gå». Den vita stapeln anger aktiviteten när ledaren är
närvarande, helfylld stapel när han är borta och streckad stapel
när han just återkommit. I övrigt se artikeln.
välja. Pojkarna kände sig fria, kom gärna med
förslag, när det gällde arbetet, och hade en vänskaplig
inställning till ledaren. Gick han ut ett tag, så
arbetade pojkarna lika mycket för det.
I »auktoritativt» klimat var det ledaren ensam, som
bestämde vad man skulle göra och som fördelade
arbetet. Det »klimatet» gjorde tre av de fyra
grupperna mycket beroende av ledaren och oförmögna till
egna initiativ. Den fjärde gruppen hade svårt att
finna sig tillrätta och var aggressiv mot ledaren. Men
över lag var man angelägen få kontakt med ledaren
och i det ögonblick han lämnade rummet, slöade
alla till.
»Låt gå» gruppernas ledare var ganska passiv och
lade sig inte i vad medlemmarna gjorde. Han var
vänlig och tyst, men svarade på alla frågor, som
riktades till honom. När han gick ut, tog någon av
pojkarna ledningen, så då steg arbetstakten. När han var
inne, bad pojkarna honom ofta om hjälp; 37 % av
»låt gå» ledarens kontakter gällde hjälp mot 15 % för
de andra ledarna.
Även tonen inom grupperna ändrades med det
sociala klimatet. Pojkarna var fränare mot varann i
auktoritativt och »låt gå» klimat än i demokratiskt.
De bad varann om hjälp eller att »titta» mycket mer
sällan i det auktoritativa. »Låt gå» ledarskapet gav
mycket dåliga arbetsresultat. »Låt gå» grupperna var
missbelåtna och pratade ofta om vad »vi skulle kunna
göra». Men de saknade det demokratiska klimatets
teknik att samarbeta vid planeringen och kom aldrig
längre än till att prata.
Gruppbeslutet
Under kriget i USA blev det köttbrist och man
försökte då förmå husmödrarna att börja använda lever,
njure, bräss osv. till matlagningen (inälvor äts
mycket litet i USA). Föreläsare i Röda Korsförening-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
