Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mass- och gruppsykologi — människan i kollektivet
- Gruppbeslutet
- Gruppens regler
- Matematikmaskiner — maskiner som räknar lika fort som tusen man
- Siffermaskinen — räknemästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korsföreningarna visade planscher på sammansättning och
vitaminhalt, delade ut recept och talade om att både
hälsan och kassan tjänade på att man åt inälvsmat. Men
resultatet var dåligt. Få husmödrar brydde sig om
att ens försöka, fast de faktiskt var intresserade av
föreläsningarna. Lewin lade då om föreläsningarna,
så att man diskuterade igenom skälen mot inälvsmat
och först sedan de blivit bemötta och husmödrarna
börjat bli intresserade delades recepten ut. Till sist
bad diskussionsledaren de husmödrar, som tänkte
prova något av recepten nästa vecka, att räcka upp
en hand (det s. k. gruppbeslutet).
Vad är det fina med gruppbeslutet? Framför allt
resultatet: bara 3 % av husmödrarna tog intryck av
föredragen, men 32 % efter gruppbeslut. Och
erfarenheter från arbetslivet eller bekämpandet av
brottslighet, alkoholism och fördomar pekar i samma
riktning: det är lättare att ändra individer, som bildar
en grupp, än att ändra dem var för sig.
Gruppens starka grepp om medlemmarna kan
alltså utnyttjas genom gruppbeslut. En annan viktig
teknik är »situationsspelet» (rôle playing), där
diskussionsledaren kort redogör för en konfliktsituation,
fördelar rollerna i den bland gruppmedlemmarna
och låter dem spela den inför resten. Sedan
diskuterar man, hur rollinnehavarna borde ha betett sig och
kommer överens om det »rätta» beteendet, som till
slut spelas upp. På detta sätt får medlemmarna se
hur deras beteende verkar på andra, och de kan
även träna in ett effektivare uppträdande.
Gruppdynamikens resultat har även betydelse för
de vanliga studiecirklarna, men hittills har deras
speciella problem inte angripits med vetenskaplig metod.
Gruppens regler
För att bildas och bestå måste gruppen ha ett mål,
som åtminstone verkar att ligga inom räckhåll för
gruppen. Problem skall lösas, arbete utföras och
hinder övervinnas. Men verksamheten kan inte gå till
hur som helst. För att bli effektiv måste gruppen
dels organiseras, dels utbilda regler för beteendet.
Organisationen innebär, att de olika medlemmarna
får olika uppgifter och därmed olika anseende.
Reglerna gäller inte bara för medlemmarnas beteende allt
efter anseende utan även för deras samhörighet med
gruppen och deras kontakter inbördes.
Ledarskapets samband med samspelet,
verksamheten, reglerna och anseendet framträder tydligast
i de små grupperna. När nya medlemmar kommer
in i gruppen får de antagligen anseende samtidigt
som de tillägnar sig gruppens regler. Deras
personliga egenskaper tycks spela mindre roll åtminstone
i början.
Om reglerna ändras eller försvagas, så kan ledarna
för en tid behålla ledningen, men om de inte
anpassar sig till de nya signalerna, ersätts de snart av
andra, som anpassat sig. En ändring av verksamheten
ger likaså en chans åt dem, som vill svinga sig upp
till ledare, särskilt om de själva bidragit till
ändringen.
Medlemmarnas personliga egenskaper ger några
av dem en slags förtursrätt till anseende i gruppen,
olika egenskaper allt efter gruppens verksamhet och
regler. Men naturligtvis har ingen alla de önskvärda
egenskaperna och lagom mycket av dem. För att bli
ledare tycks det räcka med att man har mer av dessa
drag än de andra i gruppen.
MASKINER SOM RÄKNAR LIKA FORT SOM
TUSEN MAN
Matematikmaskiner. I alla tider har
människan fascinerats av tanken att kunna skapa en
varelse, som självständigt kan tänka och handla. En
sådan robot skulle man kunna låta utföra handlingar i
krig och fred som människan själv vill slippa. Bland
vetenskapsmännen tror man väl inte på möjligheten
att konstruera en sådan varelse med en människas
alla egenskaper, men däremot kan man ge alltfler
exempel på hur maskiner och apparater arbetar
automatiskt och i viss mån »tänkande» och på så sätt
ersätter människor i deras arbete.
Med matematikmaskiner brukar man mena sådana
apparater som kan utföra sammansatta
räkneoperationer eller ge lösningen till komplicerade
matematiska problem, särskilt sådana som fordrar ett stort
antal likartade uträkningar. Matematikmaskinerna
finns av två huvudtyper, siffermaskiner som räknar
med hela tal, t. ex. räknemaskiner på ett kontor, och
analogimaskiner, som kan sägas helt enkelt utgöra en
avbildning eller en modell av det tekniska eller
matematiska problem man har. Som ett exempel på
analogimaskin skulle man kunna ta en anläggning där man
provar modeller av båtar med olika form för att få
reda på vilken som har minsta motståndet i vattnet.
När man talar om matematikmaskiner brukar man
emellertid tänka på mer teoretiskt uppställda
problemlösningar och framför allt på de ovan nämnda
siffermaskinerna.
Siffermaskinen — räknemästaren
Strax efter andra världskrigets slut kunde man i
tidningarna läsa häpnadsväckande uppgifter om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0053.html
