Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mill, John Stuart — välfärdens filosof - Milles, Carl — Sveriges mest berömde nutida skulptör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILLES 2313
VÄLFÄRDENS FILOSOF
/VIILL, John Stuart (1806-73), hade redan som
liten gosse eget bord i sin fars arbetsrum, när denne,
skriftställaren och filosofen James Mill, höll på
med sitt stora arbete History of British India
(Brittiska Indiens historia). Han måste fråga fadern om
grekiska glosor; något eget lexikon kunde han inte
få disponera. »Hur tidigt jag började med grekiskan,
minns jag inte», skriver han i sina berömda
memoarer. »Man har sagt, att det var vid 3 års ålder.» Som
sjuåring läste han sex av Platons dialoger, ehuru
han tyckte sig komma ihåg, att Teaitetos var väl
svår!
Liksom de grekiska moralfilosoferna intresserade
sig Mill mycket för frågan om lyckan och det högsta
goda. Men han ville som praktisk, klok och nykter
engelsman lösa problemet på erfarenhetens väg, den väg
som Bacon, Locke, Berkeley och Hume anvisat. Han
är alltså vad man kallar empirist och har också i sin
bok Logikens system visat, hur en sann empirist drar
sina »induktiva» slutledningar. Hans vetgirighet var
fenomenal. - Om Mill komme till himmelen, yttrade
Thomas Carlyle en gång om honom, skulle han inte
ge sig till tåls, förrän han listat ut, hur allt där vore
inrättat.
Erfarenheten visar nu, säger Mill, att alla
människor far efter lyckan, de strävar efter en tillvaro, fri
från smärta och rik på lust och njutning. Det har de
också full rätt att göra, menar filosofen. En rätt
handling är en sådan som leder till lycka. Filosofin skall
hjälpa människorna till detta mål, den skall vara
utz-litaristisk (av lat. u’tilis, nyttig).
Men vad är då egentligen lycka? - Bentham, Mills
äldre samtida, kan inte ha rätt i att bestämma lyckan
som en mer eller mindre förfinad egoism.
Erfarenheten visar, att egoisten inte är lycklig. Mill gör en
djupare psykologisk analys av den moraliska
lyckokänslan. Den innesluter redan från början al truism, dvs.
hänsyn till och sympati för andras strävan efter
samma lycka. Det är »den allmänna välfärden» som är
det högsta goda. Lyckans måttstock, säger han, är
»den största summa av lycka i det hela».
Men erfarenheten visar också något annat. Högre
stående och mera kultiverade människor sätter alltid
den andliga lyckan, som i sig innesluter rättfärdighet,
sanning, kärlek osv., framför den rent materiella lusten.
Alltså måste denna vara högre och mera värdefull.
-Bevisningen kan ju synas en smula godtycklig, men
slutsatsen är onekligen tilltalande!
Stuart Mills satser har fått stor betydelse för
modern demokrati. Han var också själv en intresserad
politiker. Han krävde med liberalerna frihet för
individen gentemot staten. Men hans
nationalekonomiska synpunkter och hans välfärdsprogram över huvud
pekar även i vissa avseenden framåt mot modern
socialdemokratisk åskådning. Ehuru liberal till sin
läggning och ekonomiska inställning hävdade han
nödvändigheten av långt större statliga ingripanden i det
ekonomiska livet än samtidens liberaler. Han blev
därigenom också grundläggare av den s. k. socialliberala
riktningen inom liberalismen. Han förtjänar även att
ihågkommas för sin energiska kamp för kvinnans
frigörelse (The Subjection of Women 1869).
SVERIGES MEST BERÖMDE NUTIDA SKULPTÖR
Milles, Carl (f. 1875) är Sveriges mest ryktbare
skulptör i vår tid. Han gick i lära hos snickare och
ornamentbildhuggare i Stockholm och kom 1897 till
Paris, där han med tiden gjorde sig känd genom
bronsskulpturer i lös, impressionistisk form, starkt
påverkad av Auguste Rodin (se d. o.). Nya intryck mottog
han i München, dit han flyttade 1904; hans stil blev
strängare och fastare och fick monumental syftning.
Emellertid har hans formval alltsedan skiftat starkt
från verk till verk; arkaisk grekisk stil, primitiva
medeltidsformer och framför allt barock tyngd och
fyllighet växlar med starkt personliga uttryckssätt av
olikartad karaktär. Rätt tidigt började han utom i
brons arbeta också i granit, snart också i andra
sten-arter och i trä. En utomordentlig teknisk skicklighet
har tillåtit honom att i olika material åstadkomma
djärva, ofta överraskande verkningar. Inte minst i
fråga om fontänarrangemang har hans originella
idérikedom framträtt. Han flyttade hem till Sverige 1906
och bosatte sig snart på Lidingön, där han under årens
lopp utvecklade sin ateljébyggnad vid Herserud och
dess trädgård till en utsökt konstnärlig helhet, prydd
med exemplar av många av hans egna konstverk och
även med talrika andra konstföremål. Byggnaden och
trädgården överlämnades 1938 till en stiftelse och är
nu offentligen tillgängliga. Sedan 1931 verkar Milles i
Förenta staterna (Cranbrook, Michigan). 1948 inlöste
svenska staten Milles’ stora antiksamling och i
gengäld testamenterade Milles till staten sitt
Lidingö-hem med alla dess samlingar (Millesgården).
I Sverige väckte Milles först uppmärksamhet med
sitt tävlingsförslag till Sten Sturemonumentet förUpp-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
