Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minne och inlärning — konsten att komma ihåg - Glömska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2316 MINNE
Glömskekurvor för meningsbärande material. Se närmare
förklaring i texten.
men vissa personer är särpräglade i fråga om skärpan
hos något sinnesorgan. Dylik skärpa kan också
uppövas, t. ex. hörsel hos den blinde. Om ett sinnesorgan
har särskild skärpa brukar minnen från det området
få särskild styrka. Inte blott ur allmän utan också ur
minnessynpunkt brukar man tala om akustisk typ för
den som har lätt att erinra sig hörselintryck, visuell
typ för den som har lätt att erinra sig synintryck och
motorisk typ (mindre vanlig) för den som har minnet
lokaliserat till musklerna och därför kommer ihåg
handlingar eller ord på talapparatens rörelser.
Dessa olikheter blir bl. a. av betydelse när det
gäller att avge vittnesmål. En person har speciellt lätt att
komma ihåg vad som sades, medan den andre inte
minns så mycket härav utan ger en god beskrivning av
hur de talande såg ut. En tredje person kanske mest
har fäst sig vid ett händelseförlopp. För
bestämmandet av denna inriktning är emellertid också
intresset av betydelse. Mannen med sitt sakliga intresse
minns lättare ett händelseförlopp, medan kvinnan
med sitt personintresse lättare kan yttra sig om hur
en person var klädd eller såg ut. Yrket spelar också
viss roll härvidlag. Skomakaren fäster sig ofta vid
andra saker i människans yttre än frisören osv.
Vissa personer har en nästan abnorm
minnesför-måga, antingen beträffande det hörda eller det sedda.
Man brukar kalla dem eidetiker (av grekiska eidos,
öga). Det är bland sådana personer man finner
minneskonstnärer, t. ex. folk som kan
kommunikations-tabellen eller bibeln utantill. Många barn har svaga
eidetiska anlag, men dessa försvinner i allmänhet med
puberteten i 12-14-årsåldern. Men starkeidetikern
har kvar sin förmåga oförminskad genom åren. Den
varierar oberoende av den intellektuella förmågan i
övrigt. Eidetikern liksom fotograferar det han ser
eller tar upp det han hör på en diktafonrulle. Det är inte
ens säkert att han begriper meningen i det hörda eller
lästa. En eidetiker kan t. ex. med rätt tonfall återge
en lång dialog på främmande språk utan att själv
kunna språket i fråga. Syneidetikern liksom ser
min
nesbilden framför sig. Det har vid dylika experiment
hänt att en eidetiker efter att ha sett ett konstverk
under kortare tid än en minut kunnat berätta om
detaljer på det som inte ens ägaren tidigare lagt märke
till.
Även hos andra än eidetiker kan minnet verka
mekaniskt upptagande. Man brukar skilja mellan mekaniskt
och logiskt minne. Det mekaniska minnet verkar på
sådant sätt att man kommer ihåg exakta uppgifter
t. ex. adresser, telefonnummer, årtal och dylikt. Det
logiska minnet hjälper en att komma ihåg
sammanhang, orsak och verkan m. m. Hos vissa människor
dominerar det logiska minnet, hos andra det mekaniska.
Vanligast är, att man under barndomen har ett
övervägande mekaniskt minne, men att en ändring
inträder i 12-årsåldem, då man får starkare minne för
sammanhang.
Oavsett om man har logiskt eller mekaniskt minne
finns det två olika sätt att komma ihåg något på. I det
ena fallet kan man återge sina minnen i ord. I det
andra kommer man inte ihåg något eller minns
mycket diffust, tills man får se något som påminner om
tidigare upplevelser. Om ett samtal mellan två herrar
kommer in på en viss person och den ene minns
honom väl och kan berätta om honom, då har hans minne
gjort en reproduktion möjlig. Om den andre inte
kommer ihåg honom, men vid ett senare tillfälle stöter på
honom på gatan och då känner igen honom, har
minnet lett till en rekognition. - Man brukar skilja
mellan dessa båda begrepp såsom angivande olika omfång
hos minnet. Man kan känna igen mycket mer än man
omedelbart kan berätta om. Rekognitionen omfattar
mera minnesstoff än reproduktionen.
Glömska
När man vill minnas något, kan avsikten att
minnas spela en viss roll. Därmed förhindrar man i viss
mån glömskan från att plåna ut minnesspåret i
hjärnan. Man räknar med att glömskan har två olika
former, dels passiv, dels aktiv. Den passiva glömskan
förefaller verka på så sätt, att minnesspåren inte fördjupas
och befästs utan snarare suddas ut. Man får enbart
under en dag mängder av intryck och det går inte att
minnas dem alla. De trängs om utrymmet och suddar
ut varandra. Det är ungefär så man räknar att den
passiva glömskan fungerar. Den aktiva glömskan har
starkare effekt. I en form kan den verka så, att man skjuter
undan vissa minnen, särskilt obehagliga sådana, och
försöker glömma dem. I en annan form ingriper den
aktiva glömskan på sådant sätt att den liksom stryker
bort vad man skulle minnas. Häftiga fysiska
ansträngningar, känslomässiga chocker och hjärnskakningar
kan ha denna effekt.
Glömskan är mer eller mindre utpräglad i fråga om
olika sorters minnesstoff. John Elmgren har visat
(som framgår av vidstående figur), att det man i all-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
