Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monopol — kampen för och emot envälde i ekonomin - Monopolsträvandenas orsaker och verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2342 monopol
KAMPEN FÖR OCH EMOT ENVÄLDE I EKONOMIN
Monopol betyder ensamförsäljning och
innebär i det ekonomiska livet en sådan ställning inom
produktionen, distributionen och därmed
sammanhörande förhållanden, att bestämmanderätten över
prissättningen ligger i en enda hand eller i ett fåtal
händer.
Monopolsträvandenas orsaker och verkningar
De viktigaste orsakerna till monopolistiska
strävanden är förhoppningar om högre vinst och minskad
kapitalrisk. Om en företagare inom en bransch, där
ren konkurrens råder, söker öka sin vinst genom att
höja priset på sin vara över priset på
konkurrenternas varor, förlorar han snart sina kunder till sina
medtävlare. Den företagare som uppnått
monopolställning inom sin bransch behöver emellertid inte
räkna med detta. Då han är ensamförsäljare, är hans
kunder tvungna att vända sig till honom, om de
överhuvudtaget skall ha varan, och han kan därför sätta
priset på varan så högt han önskar. Företagaren
söker sätta priset så, att hans totala vinst blir så stor
som möjligt. Som den effektiva efterfrågan minskas
på varan, allteftersom priset stiger, lönar det sig inte
att höja priset i det oändliga. Den totala vinsten blir
kanske större vid ett pris av 2 kr per kg av varan, om
man då får sälja 10 000 kg, än vid ett pris av 5 kr per
kg, om man vid detta pris endast får sälja 1 000 kg.
Ju mer okänslig konsumenternas efterfrågan är för
prishöjningar, desto mer kan monopolisten höja
priset. Särskilt vinstgivande kan det därför bli att ha
monopol på mycket oumbärliga eller begärliga varor,
i synnerhet om dessa varor förbrukas i så små
kvantiteter, att konsumenterna är likgiltiga också inför
procentuellt sett stora prishöjningar. Sådana varor är
t. ex. galoscher och tändstickor. Okänslig för
prishöjningar är även ofta efterfrågan på varor som
kompletterar eller används tillsammans med en annan,
dyrbarare vara. Få bilister skulle sluta köra om
bildäcken stege med några tiotal procent i pris. För att
bestämma det pris som ger den största totala vinsten
måste företagaren, utom konsumenternas köplust
vid olika prislägen, också känna till
tillverkningskostnadernas förändringar vid olika stor produktion.
Allmänt taget kan det sägas, att kostnaden per
tillverkad enhet sjunker vid ett ökat utnyttjande av en
anläggning. Detta beror på att många kostnader, såsom
hyra, räntor, amorteringar och underhåll av hus, är
fasta, dvs. utgår med samma belopp oavsett i vilken
grad anläggningen utnyttjas. Den sänkning av
enhets-kostnaden som uppkommer genom att de fasta
kostnaderna slås ut på ett större antal enheter
motverkas dock av att de rörliga kostnaderna småningom
stegras, t. ex. genom extra betalning för
övertidsarbete och snabb förslitning av maskiner. Det pris som
för monopolisten blir det mest fördelaktiga är det
vid vilket konsumenterna köper jämnt så många
enheter av varan, att monopolisten, om han sålde
ytterligare ett litet antal enheter genom att sänka priset
något, skulle öka sin totala kostnad mer än sin totala
intäkt. Att höja priset högre och sälja färre enheter
skulle även vara ofördelaktigt för honom, emedan
han då går miste om en möjlig vinst.
Om vinsten inom en näringsgren ökas t. ex. genom
en ny förbilligad produktionsprocess eller genom en
ökad efterfrågan på den framställda varan, kommer
vid ren konkurrens de redan etablerade företagarna
att öka sin tillverkning genom att bygga ut sina
företag, och andra kommer att grunda nya företag,
lockade av de goda vinstmöjligheterna. Härigenom
kommer utbudet av varan att ökas och priserna att
pressas nedåt, tills slutligen förräntningen på det
nedlagda kapitalet blir ungefär densamma som för
näringslivet i övrigt. Under denna anpassningsprocess
utsätts det investerade kapitalet för stora risker. Om
utbyggnaden av industrin varit för stor, kan detta
medföra överproduktion och prisfall långt under
lön-samhetsgränsen. Företagen kan långa tider få gå med
förlust, i synnerhet om de arbetar med mycket fast
kapital av starkt specialiserat slag. En järnväg eller
ett stålverk kan knappast användas till något annat
än sitt ursprungliga ändamål. Även i andra
situationer löper det investerade kapitalet ständiga risker.
Tekniska framsteg kan göra det värdelöst.
Efterfrågan på marknaden kan minska genom
konjunkturförsämringar, vilket kan förorsaka katastrofala
prisfall. Önskan att minska dessa risker är en
huvudorsak till monopolsträvandena. En stark
monopolställning gör det möjligt att förhindra nyetablering
och att undvika överproduktion och prisfall (och
naturligtvis samtidigt att bibehålla de höga priserna
och vinsterna). Tekniska framsteg kan ignoreras, då
man saknar konkurrens. Vid lågkonjunktur kan
svåra prisfall förhindras, om det också sker till
priset av ytterligare minskad efterfrågan.
En tredje grupp av orsaker ligger bakom bildandet
av de monopol som upprätthålls eller förlänas av
staten. Ensamrätt för staten för produktion eller
försäljning av salt, tobaksvaror, tändstickor etc. tjänar
samma syften som vanlig skatteuppbörd. Också post,
telefon och telegraf är i många länder sådana fiskala
monopol för staten. Järnvägarna,
elektricitetspro-duktionen och den elektriska kraftöverföringen har
i många länder blivit föremål för statlig drift med
mer eller mindre utpräglad monopolkaraktär.
Avsik
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i re gisterbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
