Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mårddjur — förnämliga pälsdjur - Ett vackert djur som luktar vidrigt - Uttern — ett vattendjur - Mått, mål och vikt — från måttförbistring till internationella standardmått - Äldre svenska måttenheter - Moderna måttsystem - 1. Metersystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jagas därför av människan. Den hålles också, trots
sin fruktansvärda stinkvätska, som pälsdjur liksom
så många andra mårddjur. För att man inte skall
behöva råka ut för stanken från körtlarna vid slakten,
dödas djuren understundom med elektricitet.
Uttern — ett vattendjur
Uttern blir något över en meter lång. Dess
kroppsbyggnad är väl anpassad för livet i vattnet. Tåma är
försedda med simhud, och ytteröronen är små samt
gömda i pälsen, så att de inte hindrar simningen.
-Uttern förekommer vid vattendrag såväl vid kusten
___________________________________ MÅTT 2409
som inne i landet. Den lever framför allt av fisk och
kräftor. Om den är hungrig, angriper den dock också
andra smärre djur. - Den blir lätt tam och har
använts för att fånga fisk.
Vid Stilla havets nordliga kuster och på ett ställe
utanför Californien förekommer havsuttern som
liknar vår utter men blir 1,5 m lång. Den har ett
utomordentligt vackert skinn (»kamtjatkabäver»), som
betraktas som jordens förnämsta pälsverk. Därför har
den också skoningslöst förföljts. Numera försöker
man genom fridlysning rädda de få rester som
återstår.
FRÅN MÅTTFÖRBISTRING TILL
INTERNATIONELLA STANDARDMÅTT
Mått, MÅL och VIKT. Att mäta ett föremål
eller en företeelse innebär en jämförelse med något,
som är av samma slag och som genom
överenskommelse människor emellan noggrant fixerats till sin
definition och sin storlek. Ursprungligen har olika
delar av människokroppen fått tjänstgöra som
måttenheter, men detta primitiva system, varav kvarlevor
finns kvar i måttbenämningarna tum, fot, aln och
famn, uppfyller naturligtvis i ringa grad kravet på
noggrannhet och är för övrigt begränsat till
längdmätningar. Med stegrade kommunikationer och en
snabbt framåtskridande teknisk och
naturvetenskaplig utveckling har det blivit nödvändigt att exakt
fastslå definitioner på måttenheterna och att så långt
som möjligt internationalisera dem.
Äldre svenska måttenheter
Fastän metersystemet (se nedan) redan på
1790-talet utbildades i Frankrike, dröjde det ända till 1875,
innan den internationella meterkonventionen i Paris
lyckades ena de flesta kulturländer, däribland Sverige,
att ansluta sig till det nya systemet. Dessförinnan hade
vi vår aln, fot och tum, vår tunna, kappe, kanna,
skålpund etc. Än i denna dag måste en del
näringsgrenar behålla vissa av dessa antikverade mått. Då
England är vår största kund inom trävaruexporten,
mäts därför fortfarande plank och bräder (bredd och
tjocklek) i tum.
Moderna måttsystem
På varje rationellt måttsystem, särskilt om det
skall användas inom teknik och vetenskap, måste
man ställa stora krav. Samtliga måttenheter, som
systemet bygges upp på, de s. k. grundenheterna,
måste vara noggrant definierade, av varandra
oberoende samt av så ringa antal som möjligt. På de
ursprungliga enheterna bygger man sedan upp
samtliga andra, de s. k. härledda enheterna. Därvid måste
man ta hänsyn till motsvarande storheters
formel
definitioner. Över- och underavdelningar måste stå
i så enkla relationer som möjligt till varandra och
om möjligt ansluta sig till tiotalssystemet. Namnen
på över- och underavdelningar bör direkt kunna
utsäga reduktionstalen i fråga. Hastighet är exempelvis
den per tidsenhet tillryggalagda våglängden. Har
man valt meter som längdenhet och sekund som
tidsenhet, är hastighetsenheten en härledd enhet, och
dess dimension är meter per sekund eller kortare
m/s. Ofta ligger fysikaliska samband till grund för
enhetsdefinitionerna. Den kraft, F, som ger en viss
massa {m) en viss acceleration (a) är direkt
proportionell mot både m och a. Om c är en viss
konstant (proportionalitetsfaktorn), har man alltså F =
cma. Väljes 1 g som massenhet, 1 cm som
längdenhet och 1 sekund som tidsenhet, blir
accelerations-enheten cm per sekund per sekund (cm/s2).
Kraftenheten kan då definieras som den kraft, vilken ger
massenheten 1 g accelerationsenheten 1 cm/s2. Man
får då c = 1, och lagen blir F = ma. Den så fixerade
kraftenheten kallas 1 dyn.
De viktigaste moderna måttsystemen följer här:
1. Metersystemet
Systemet infördes i vårt land genom lag år 1878.
Grundenheter är enheterna för längd och vikt. Alla
övriga enheter är härledda. Ursprungligen var både
metern och kilogrammet definierade som naturmått,
men av flera skäl har man funnit det lämpligt att
övergå till arkivmåttdefini tioner. Som yttersta grund
för metern gäller numera avståndet vid o° C mellan
två mätstreck på den i internationella byrån för mått
och vikt (i Sèvres) förvarade platina-iridiumstaven
(världslikaren). Viktenhetens (z kg) yttersta grund
är massan av det på samma ställe förvarade
internationella arkivkilogrammet. Enligt svensk lag
uppfattas kilogrammet som massenhet. Samma gäller
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
