Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mått, mål och vikt — från måttförbistring till internationella standardmått - 1. Metersystemet - 2. MKS-systemet - 3. CGS-systemet - 4. Giorgisystemet - 5. Elektromagnetiska enheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24IO MÅTT ________________________________________
om kilogram i vetenskapliga sammanhang. Varje
land, som anslutit sig till metersystemet, äger så
noggrant som möjligt tillverkade kopior av de
nämnda världslikama [rikslikare eller riks prototyper}.
Inom metersystemet är enheter för yta och volym
(m2, cm3 etc.) härledda enheter. För över- och
underavdelningar används huvudsakligen följande
prefix:
kilo = tusen (1 km = 1 000 m; 1 kg — 1 000 g)
hekto = hundra (1 hg = 100 g; 1 hl = 100 1)
deci = tiondel (1 dm = 0,1 m; 1 dt = 0,1 t)
centi = hundradel (1 cm = 0,01 m; 1 cl = 0,01 1)
milli = tusendel (1 mg = 0,001 g; 1 ml = 0,001 1)
De härledda yt- och volymenheterna fås i
allmänhet som kvadrater, resp, kuber på motsvarande
längdenheter (1 dm2 = ytan av en kvadrat med
sidan 1 dm; 1 cm3 = volymen av en kub med kanten
1 cm etc.). Litergruppen (hl, 1, dl, cl, ml) bildar ett
särskilt system inom metersystemet. Vikt- eller
mass-enheterna är 1 ton (t) = 10 deciton (dt) = 1 000
kilogram (kg) = 10 000 hektogram (hg) etc.
Metersystemets olika mått är numera väl kända av alla,
som gått i svenska skolor. Det följdriktiga
fasthållandet vid decimalsystemet är en stor styrka hos
metersystemet, likaså den konsekventa klargörande
terminologien.
2. MKS-systemet
Detta innebär en vidgning av metersystemet i
fysikalisk riktning. Som grundenhet tillfogas
tidsenheten = 1 medelsolsekund, kortare 1 sek. (s). Denna
definieras som _L._L._L av medelvärdet av tiderna
24 60 60
mellan på varandra följande solkulminationer. Vår
borgerliga tideräknings sekund ansluter sig till
denna. 1 medelsoldygn = 24 • 60 • 60 = 86 400 dylika
sekunder. Grundenheterna är alltså 1 m, 1 kg och
1 sek. (s), varav beteckningen MKS. Alla andra
enheter är härledda, exempelvis hastighetsenheten
m/s, accelerationsenheten m/s2; kraftenheten 1
kilopond = den kraft som ger massan 1 kg
accelerationen 9,80665 m/s2 etc. MKS-systemet används
huvudsakligen inom tekniken och mekaniken. I den
vetenskapliga fysiken och i en del andra tekniska
sammanhang användes oftast ett annat system, som
be-skrives nedan.
3. CGS-systemet
Detta har också tre grundenheter, för längd, mas-
sa och tid. De är 1 cm, 1 g och 1 sek, varav beteck-
ningen CGS. Härledda enheter är alla övriga, t. ex.
hastighetsenheten cm/s. Kraftenheten är här den
kraft, som ger massan 1 g accelerationen 1 cm/s2,
den nyssnämnda 1 dyn. Energi- eller arbetsenhet är
det arbete, som uträttas, om kraften 1 dyn flyttar
en kropp i sin egen riktning vägen 1 cm. Den
benämnes dyncentimeter (dyncm) eller kortare er g.
Då massenheten 1 g vid 450 latitud och havets nivå
dras av jorden med en tyngdkraft, som vi kallar 1
pond och denna kraft ger grammassan
accelerationen 980,665 (eller i runt tal 981) cm/s2, måste 1
pond vara 980,665 (981) dyn. I elläran använder
man en energienhet, som är 107 erg. Den benämnes
1 joule eller 1 wattsekund och beskrives närmare
längre ner.
4. Giorgisystemet
Detta är ett modifierat MKS-system.
Grundenheterna är även här m, kg och sek. Kraftenheten är
härledd och utgör den kraft, som ger massan 1 kg
en acceleration av 1 m/s2. Då 1 kp svarar mot acc.
9,80665 (9,81) m/s2, är tydligen 1 kp i runt tal
= 9,81 ggr giorgisystemets kraftenhet, som kallas 1
newton och förkortas till n. 1 n är 105 dyn och
motsvarar tydligen ungefär 100 p. Energienheten i detta
system är 1 newtonmeter = 1 joule. Nyheten i
giorgisystemet är särskilt kraftenheten. Systemet synes
ha framtiden för sig. Förvandling från cgs-systemet
till giorgisystemet är alltid en enkel
10-potens-reduk-tion. Så är 1 joule = 107 dyncm = to7 erg.
5. Elektromagnetiska enheter
På detta område, som ännu inte sanerats, kan man
följa två linjer. För det första har cgs-systemet, som
ursprungligen begränsats till mekaniska, på längd-,
vikt- och tidsenheten uppbyggda storheter,
vidareutvecklats under 1800-talet genom särskilt de stora
matematikerna Gauss och Weber. Genom att ställa
kraftverkan (dyn) och avståndet (cm) i samband
med Coulombs lag för magnetpoler har man byggt
upp ett s. k. elektromagnetiskt cgs-system (eme), i
vilket alla enheter kan återföras på cm, g och sek.
På samma sätt har man på grundval av Coulombs
lag i elektrostatiken byggt upp ett el ektr o statiskt
cgs-system (ese). Dessa system har haft och har ännu
en utomordentligt viktig teoretisk och vetenskaplig
betydelse. Ese användes särskilt i atomfysiken, eme
i vissa sammanhang som mått för magnetisk
fältstyrka m. m. Det egendomliga är, att kvoten mellan
en storhets dimension i ese och i eme är en
heltals-potens av ljushastigheten c = 3 • 1010 cm/sek, en sak
som nära sammanhör med den elektromagnetiska
ljusteorin.
För praktiskt elektriska syften har dock dessa
cgs-system visat sig mindre lämpliga. I stället har man
utformat ett system för elektrotekniska
internationella enheter. Ursprungligen grundade sig dessa på
vissa tiopotenser av motsvarande eme-mått. Så
definierade man en absolut strömstyrkeenhet, 1 ampere
= 1 A som 0,1 eme och en absolut spänningsenhet,
1 volt = 1 V som 108 eme. På denna grund jämte
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
