Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mått, mål och vikt — från måttförbistring till internationella standardmått - 5. Elektromagnetiska enheter - Speciella måttsystem - Vinkelmått - Tidsmått - Termiska mått - Några viktiga storheter och enhetssamband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidsenheten sek. kunde man bygga upp hela serien
av praktiska enheter (coulomb, ohm, farad etc.).
Längre fram visade det sig lämpligare att anknyta
de tekniska definitionerna till substantiella
defini-tionsnormaler. Så kom i ampere att definieras som
den konstanta elström, som ur en silversaltlösning på
i sek. utfäller 1,11800 mg silver och i ohm som
elmotståndet vid o° C av en pelare rent kvicksilver
av 1,06300 m längd och en genomskärningsarea =
1 mm2. På denna grund jämte tidsenheten kan man
bygga upp hela systemet. Är 1933 beslöt man att
från 1940 återgå till de absoluta
enhetsdefinitioner-na, men så kom kriget, och hela frågan skrinlädes.
Andra utvecklingslinjer förekommer. Så kan man
fixera strömstyrkeenheten medelst
silversaltdefinitio-nen, därefter definiera energienheten enligt
giorgi-systemet som 1 newtonmeter = 1 joule = 107 erg,
därav erhålla 1 watt = 1 joule per sek. samt 1 volt
som den spänning, som levererar 1 watt vid
strömstyrkan 1 A etc. Som synes råder ännu bristande
stringens på detta område, och förbistringen från
1700-talet, då inte blott olika länder utan också olika
städer och byar hade skilda mått, är ännu inte helt
övervunnen, särskilt som tekniker och vetenskapligt
arbetande forskare omfattar skilda synpunkter och
använder olika måttsystem.
Speciella måttsystem
Vår borgerliga tideräkning och vår kalender släpar
ännu på kvarlevor från medelhavskulturer och
babyloniska kulturskeden, som blomstrade tusentals år
f. Kr. Den innehåller också i sjutalet och i
veckodagarnas namn urgamla astrologiska och talmagiska
föreställningar. För övrigt har vi i kalendern och
dygnets indelning både talen 12, 24 och 60.
Duo-decimalsystemet (12) är uråldrigt och dess
reminiscenser lever - tyvärr - ännu kvar i de
anglosaxiska länderna med deras blandning av
12-grade-ring (fot, tum) och decimalsystem för sifferskriften.
Sexagesimalsystemet kan återföras till de gamla
ba-bylonierna, som använde 60 både i samband med
tid- och vinkelmätning.
Vinkelmått
1. 1 varv = 4 räta = 4 R — 360 grader = 360°
i° = 60 minuter = 60’ (bågminuter)
i’ — 60 sekunder = 60" (bågsekunder)
2. 1 radian (rad) = den vinkel, som placerad som
centrivinkel i en cirkel upptager en båge, lika
lång som radien.
1 rad = = 57,296° (appr.)
i° = -T rad = 0,01745 rad
180
(Radianmått används i högre matematik,
vetenskaplig fysik och teknik.)
___________________________________ MÅTT 24II
Tidsmått
1 år (tropiskt år) = tiden mellan två på varandra
följande solpassager genom vårdagjämningspunkten
1 sant soldygn (en variabel storhet) = tiden mellan
två på varandra följande solkulminationer
1 medelsoldygn = tiden mellan två på varandra
följande kulminationer av en tänkt, med jämn
hastighet utmed himmelsekvatorn vandrande sol, som
sammanträffar med den sanna solen varje gång
denna passerar vårdagjämningspunkten
1 år = 365,24244 (medelsol)dygn
1 dygn = 24 (medelsol)timmar
1 timme = 60 (medelsol)minuter
1 minut = 60 (medelsol)sekunder
Medelsolsekunden, kortare sek. (s), är visserligen
fysikens tidsenhet men inte astronomins. Denna
använder i stället för soldygn stjärndygnet, som är tiden
mellan på varandra följande kulminationer av
vårdagjämningspunkten. Stjärndygnet är 3 min. 56,6
sek. kortare än medelsoldygnet, vilket på 1 år gör
precis 1 dygn. Ett (tropiskt) år innehåller därför
366,24244 stjärndygn. Stjärndygn har samma
indelning i (stjärn)timmar etc. som soldygn. Det för
all exakt tidmätning grundläggande är st järn tiden,
men av borgerligt-praktiska skäl har man vid sidan
av stjärntiden infört soltiden. Vår kalender sätter
året lika med 365,24250 dygn. Kalenderåret är
alltså för långt men endast med beloppet 0,00006 dygn,
vilket gör en förskjutning av endast 6 dygn på
100 000 år! Den gregorianska kalendern uppfyller
således ganska stora anspråk.
Termiska mått
1 Celsiusgrad = i° C = 0,01 av skillnaden mellan
de temperaturer, då rent vatten kokar under 760 mm
kvicksilvertryck och då det fryser. i° yttrar sig som
pelarens förlängning 0,01 av avståndet mellan
fundamentalpunkterna på en riktigt gjord
kvicksilvertermometer.
Enheten för värmemängd = 1 kalori (cal) är den
värmemängd, som uppvärmer 1 g rent vatten från
14,5° till 15,5° C. - 1 kilokalori (kcal) = 1 000 cal.
Några viktiga storheter och enhetssamband
1 kp= i 000 p = 981 000 dyn = 9,81 n
1 kpm = 100 000 pcm = 9,81 • 107 erg = 9,81 joule
= 9,81 newtonmeter
1 kcal = 1 000 cal — 427 kpm (mekaniska
värme-ekvivalenten)
1 joule — 0,239 ca^ ~ 0,102 kpm
1 hk (hästkraft) = 75 kpm/s = 736 joule/s = 736
watt (w)
1 kilowattimme (kWh) = 1 000 • 60 • 60 joule =
864 kcal
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
