Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalinkomst — statistik för ekonomisk analys - Nationalinkomststatistik - Nationalprodukt och nationalutgift - Nationalinkomstberäkningar i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2434 NATIONALINKOMST
Sveriges nationalinkomst 1861—1930.
Nationalinkomststatistik
Nationalinkomsten användes under
mellankrigs-perioden huvudsakligen som ett mått på ett lands
materiella välstånd. Denna användning har dock
numera fått träda alltmer i bakgrunden. Med
utgångspunkt från nationalinkomstberäkningar växte det
nämligen under kriget upp ett nytt slags statistik,
nationalinkomststatistik, som kommit till flitig
användning i den ekonomiska analysens och den ekonomiska
politikens tjänst. Under kriget användes
nationalinkomststatistik bl. a. i England och USA för att belysa,
hur de tillgängliga resurserna fördelades på olika
ändamål (krigföring, privat konsumtion och
investering) och hur krigföringen finansierades ur olika
källor. Efter kriget har nationalinkomststatistiken tagits
i tjänst bl. a. vid utarbetandet av nationalbudgeter,
dvs. planer för den ekonomiska politiken. Hela denna
utveckling har lett till att det är de delar som bygger
upp nationalinkomsten och närbesläktade begrepp som
kommit i brännpunkten för intresset. Nästa steg har
blivit att ställa upp fullständigare
nationalräkenskaper, som belyser nätverket av ekonomiska
transaktioner mellan olika sektorer i samhället och ur vilka
nationalinkomststatistikens huvudbegrepp erhålles
som viktiga biprodukter.
Nationalprodukt och nationalutgift
Det har uppstått två nya begrepp, som kan
betraktas som paralleller till nationalinkomsten, nämligen
nationalprodukt och nationalutgift, som båda spelar
en viktig roll i nationalinkomststatistiken. Med
nationalinkomsten avses summan av olika inkomster,
med nationalprodukten det sammanlagda värdet av
alla varor och tjänster som producerats inom landet
och med nationalutgiften summan av utgifterna för
konsumtion och investering. Ofta definierar man
dessa tre storheter så att de överensstämmer med
varandra till sin storlek. Genom de tre storheterna ser
man på samma sak från tre olika sidor.
Förhållandet kan belysas med följande
resonemang. Ett lands produktionsfaktorer ställer sig i
produktionens tjänst och får för detta en inkomst,
nationalinkomsten, som de använder för att köpa varor
och tjänster; i summa blir utgifterna för dessa inköp
= nationalutgiften. Dessa varor och tjänster utgör
sedda från företagarnas sida produktionsresultatet,
nationalprodukten, och med intäkterna från
försäljningen av nationalprodukten bekostar företagen
inkomstutbetalningar till produktionsfaktorerna,
nationalinkomsten. Därmed är cirkeln sluten.
Våra tre storheter kan emellertid värderas på två
olika sätt: antingen till marknadspris eller till
produktionskostnad. Skillnaden mellan
nationalprodukten till marknadspris och till produktionskostnad
består av »indirekta skatter minus subventioner».
Detsamma gäller för nationalinkomst och nationalutgift.
Vid tal om nationalinkomsten menas i allmänhet
-då inte annat angives - »till produktionskostnad»,
vid tal om nationalprodukt och nationalutgift »till
marknadspris».
Ytterligare en punkt i begreppsbildningen kring
nationalinkomsten kan lämpligen beröras. Alla tre
ovannämnda begrepp kan mätas antingen netto eller
brutto. Skillnaden mellan exempelvis
bruttonationalprodukt och nettonationalprodukt utgöres av
kapitalets förslitning (värdeminskning) i
produktionsprocessen under den period beräkningarna gäller. Om
bruttonationalprodukten - såsom är fallet i Sverige
- beräknas inklusive reparationer och underhåll,
kan skillnaden mellan brutto- och nettosiffror
uppgå till betydande belopp.
Nationalinkomstberäkningar i Sverige
I Sverige gjordes på 1930-talet en omfattande
beräkning av nationalinkomsten. Arbetet utfördes vid
Stockholms högskola av Erik Lindahl, Einar Dahlgren
och Karin Kock. Medel för genomförandet av det stora
projektet ställdes till förfogande av The Rockefeller
Foundation. Beräkningen omfattade perioden 1861
-1930, och ännu i dag finns inte många länder med
så långa och detaljerade nationalinkomstserier.
Beräkningarna utfördes med sikte på nationalinkomsten
till marknadspris, den storhet som var mest i bruk
på den tiden. Nationalinkomstens utveckling
1861-1930 framgår av diagrammet.
Beräkningarna i »National Income of Sweden 1861
-1930» utfördes med hjälp av den s. k.
produktions-statistiska metoden. Denna, som alltjämt förekommer
allmänt i de skandinaviska länderna, tillgår så, att
man för varje näringsgren, t. ex. jordbruk, industri
och transportväsen, beräknar ett bruttovärde för
produktionen. För att undvika dubbelräkningar
drager man därefter bort värdet av de varor och tjänster
som åtgått vid produktionen och som levererats från
andra näringsgrenar samt värdet av kapitalets
förslitning. På så sätt erhålles för varje näringsgren ett
nettovärde, näringsgrenens bidrag till
nationalinkomsten. Summan av nettovärdena blir nationalprodukten
och därmed även lika med nationalinkomsten.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
