Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna — låglandet vid Rhens mynning - Landet under havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2458 NEDERLÄNDERNA
LÅGLANDET VID RHENS MYNNING
Nederländerna, Holland, är kanske det land
som i förhållande till sina naturliga resurser och
ringa utsträckning gjort den största insatsen i
Europas historia. Att i en åttioårig frihetskamp mot
världens mäktigaste stat göra sig oberoende och
dessutom grunda ett kolonialvälde, som ända in i vår tid
omfattat stora och ekonomiskt utomordentligt
betydelsefulla tropiska områden, gör inte vilket land som
helst. Holländarna är också sedan gammalt kända
som framgångsrika kolonisatörer. Det var Holland
som bröt Spaniens och Portugals herravälde till sjöss
på 1500-talet, det var Holland som öppnade väg för
de övriga västeuropeiska länderna till den yttersta
östern. Det var Holland som försvarade frihet och
självbestämningsrätt mot Frankrikes despotiska
ab-solutism under Ludvig XIV och genom sin store son,
Vilhelm av Oranien, beredde vägen för det
parlamentariska styrelseskickets seger i England, landets
bundsförvant och medtävlare på sjön. Det var också
holländare som upptäckte Spetsbergen och Ishavets
rika jaktmarker.
Landet under havet
Det typiska nederländska landskapet erbjuder en
mycket egenartad anblick. Halva landet ligger lägre
än 5 m över havets medelvattenstånd och en stor del
är marskland, beläget under havets yta och genom
vallar och dammar skyddat mot havets och flodernas
översvämningar (sådana genom vallar från havet
skyddade områden kallas polder).
Holland är sålunda i väsentliga delar ett deltaland,
avsatt av Rhens, Maas’ och Scheldes avlagringar, en
bördig lerslätt, som inrymmer rika betesmarker för
stora kreaturshjordar och välskötta åkrar, där
spannmål, frukt, grönsaker och blomsterlökar lämnar en
avkastning större än i de flesta andra områden. I en
ständig kamp mot vattnet har man indämt och
utdikat den ena sumptrakten efter den andra; av de
5 800 km2 som havet under tidernas lopp tagit från
landet har man i seg kamp återerövrat närmare 5 000
km2, och i Zuiderzee [söj^arse] vinner Holland
ytterligare 2 240 km2, när de före andra världskriget
igångsatta torrläggningsarbetena hunnit avslutas. En
flera mil lång barriär har byggts tvärs över
havsvikens mynning och i dess skydd anläggs eller har
redan anlagts ytterligare vallar kring fyra nya, stora
polderområden. Av Zuiderzee återstår blott det s. k.
Ijsselmeer (se s. 2461). Tyskarna raserade 1944-45
flera viktiga dammanläggningar, varigenom
betydande arealer fruktbar jord översvämmades och delvis
förstördes för lång tid framåt. Den fullständigt plana
slätten genomdrages i alla riktningar av flodarmar
Areal. 32 400 km2 (vid lågvatten, ebb, 40 893 km2) med 10 328 000
inv. (1952). Kolonierna har en areal av 539 000 km2 med ca
740 000 inv. De omfattar v. Nya Guinea med utanför liggande
öar, Nederländska Guayana samt Cura?ao i Amerika.
Floder och öar. Rhen grenar sig i många armar, bl. a. Ijssel,
Lek, Kromme Rijn med Vecht, samt den större Waal, som
förenar sig med Maas. Tillsammans med Schelde bildas sedan flera
flodarmar, som innesluter många öar, såsom Overflakke,
Schouwen, Walcheren och Beveland. Utanför Zuiderzee och
Frieslands kust ligger de västfrisiska öarna: Texel, Vlieland,
Terschelling, Ameland m.fl.
Produktion. Smör, ost, kött; spannmål, potatis och socker;
blomsterlökar; sill och ostron; stenkol, salt; slipade diamanter,
elektriska lampor och radiorör, skepp, maskiner; margarin, kakao
och choklad.
Städer. Amsterdam (851 000 inv. 1952), Rotterdam (691 000),
Haag (residensstad, 579 000), Utrecht (197 000), Haarlem
(165 000), Eindhoven (146 000 inv.), Groningen (138000 inv.).
Karta vid art. Belgien. Se även s. 2460.
och kanaler, vilka har en segelbar längd av nära 7 000
km. De inramas av vallar, och det vatten som samlas
i de lägst belägna sänkorna pumpas upp av
väderkvarnar, som i långa rader kröner vallarna, eller av
maskindrivna pumpverk. Längs vallarna och
kanalerna ligger bebyggelsen samlad. I några trakter är
byarna eller gårdarna uppförda på konstgjorda
kullar, »terpen», som höjer sig över den nivå dit vattnet
når vid översvämningar. - Men vattnet är inte blott
en fiende, som man ständigt måste vara på sin vakt
mot, det har också vid avgörande tillfällen i landets
historia varit ett verksamt skydd mot fientlig
invasion; både spanjorer och fransmän, som besatt
landet, har drivits bort genom att man öppnat vallarna,
låtit havet översvämma marsklandet och dränka eller
tvinga fienden till återtåg.
Hälften av landet ligger emellertid högre än
havsvågorna kan nå. Detta är »geesten», en sandplatå,
belägen 5-50 m ö. h. Över denna höjer sig enstaka
morän- eller sandkullar ännu ett 60-tal m. Medan
marsklandet är en postglacial, efter istiden uppkommen
deltabildning, är geestcn bildad av äldre flodavlagringar
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
