Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervsystemet — kroppens rapportsystem - Omkoppling medför tidsförlust - Höger hjärnhalva motsvarar vänster kroppshalva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NERVSYSTEMET 2467
Ryggmärgens byggnad är betydligt mindre
komplicerad än hjärnans, och dock innehåller den myriader
av nervceller och nervtrådar. Vidstående
schematiska bild ger en viss föreställning om ryggmärgens
sammansättning. Längst in ligger en bildning, som
närmast kunde liknas vid en järnbalk, vars tvärsnitt
bär formen av ett X. Denna, som löper genom större
delen av ryggmärgen, är grå till färgen och innehåller
huvudsakligen nervceller. Dessa nervceller utsänder
och emottager nervtrådar, vilka senare är samlade
till stora knippen eller buntar. Dessa buntar utfyller
exakt de vinkelformade mellanrummen mellan
X-balkens sidolameller. På bilden har med rött några
av dessa nervbuntar intecknats, nämligen de s. k.
pyramidbanorna, vilka har sitt ursprung i hjärnans
bark och vilka tjänar extremiteternas och bålens
rörelser. Pyramidbanorna slutar i ryggmärgens grå
substans (X-balken) i de s. k. framhornen (t. h. och
uppåt på bilden). Här ligger ursprungscellerna eller
kärnorna för de perifera motoriska trådarna
(spinal-nervens rörelsetrådar), vilka kärnor f. ö. angrips vid
barnförlamning. Pilen anger, att impulserna genom
dessa går utåt i spinalnerven till musklerna. Med
grönt har två från kroppens periferi kommande
känselnervtrådar intecknats. Dessa har sitt ursprung
från nervceller som ligger samlade i de s. k.
spinal-ganglierna, vilka ligger strax innanför de
bindvävs-stråk som syns på bilden s. 2469. På vidstående
bild har ett spinalganglion intecknats och med stark
förstoring två nervceller i detta. Utanför
spinal-gangliet samlar sig rörelsenervtrådarna och känsel-
nervträdarna till en enhetlig nerv. På denna bild har förbindelsetrådarna med sympatiska gränssträngen ej medtagits. Vi har
vid flera tillfällen hört talas om reflexer (se texten). Vid deras utlösning sker en ganska direkt omkoppling av impulser från
periferin genom känselnerverna (här gröna) till de motoriska nerverna (här röda). Vi ser på bilden några gröna trådar
gå direkt över till röda, visande den väg refleximpulserna kan följa. På andra ställen syns åter särskilda, med svart
intecknade reflexbanor, vilka även förmedlar reflexer.
detta sker i synapsen en viss tidsförlust. Om en
retning skall passera flera sådana synapser sker
betydande förluster i tid, vilket kan vara farligt t. ex. om
det gäller att rycka handen undan en låga för att
undvika brännskada. I sådant fall passerar retningen
endast ett minimum av synapser. Om den skulle passera
upp till hjärnan, dvs. om vi skulle bli medvetna om
den brännande känslan, besluta oss för att dra undan
handen och skicka nya impulser till musklerna, så
skulle tidsförlusten bli så stor att handen kunde ta
obotlig skada.
Nervcellernas centrala delar, cellkropparna, ligger
i allmänhet samlade till s. k. ganglier (nervcellerna
kallas också ganglieceller). Dessa ganglier ligger hos
däggdjuren och människan huvudsakligen ansamlade
i hjärnan och ryggmärgen. Mellan dem förlöper så
utskotten samlade i stora buntar, s. k. ledningsbanor.
Nervcellsanhopningarna är gråaktiga till färgen.
Hjärnans och ryggmärgens grå substans, medan
nervtrådarna till följd av ett inlagrat fettämne, myelin, är
vitaktiga och bildar den vita substansen. Vissa
gang-liehopar ligger emellertid utanför det centrala
nerv
systemet, antingen i den s. k. sympatiska
gränssträngen, en gangliekedja som i brösthålan ligger intill
ryggraden på vardera sidan, eller också ute i de olika
organen. De nervceller, som har sina ganglieceller
liggande på detta sätt, står genom sina utlöpare i
kontakt med kroppens alla inre organ och hela denna
del av nervsystemet har därför kallats det vegetativa.
Det kallas också autonoma nervsystemet därför att
det arbetar oberoende av vår vilja. Det står vidare
genom andra nervutskott i förbindelse med autonoma
celler i ryggmärg och hjäma. Det vegetativa systemet
indelas sedan i ett sympatiskt och ett parasympatiskt
system med olika, ofta varandra motsatta funktioner.
Organfunktionen regleras genom en balans av
sympatiska och parasympatiska impulser.
Höger hjärnhalva motsvarar vänster kroppshalva
Det är en ganska intressant egendomlighet, vars
orsak och betydelse helt är höljda i dunkel, att
praktiskt taget alla ledningsbanor på vägen mellan
ryggmärgens grå substans och hjärnbarken korsar över
medellinjen från den ena sidan av kroppen till den
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
