Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenskiöld, Adolf Erik — nordöstpassagens upptäckare - Förberedelser till Vegas färd - Nordöstpassagen genomföres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2500 NORDENSKIÖLD
Nordenskiöld i polarisen med valfångstfartyget Vega i
bakgrunden. Målning av Georg von Rosen i Nationalmuseum.
NORDOSTPASSAGENS
UPPTÄCKARE
Nordenskiöld, Adolf Erik (1832-1901).
Sedan portugiserna 1498 funnit den sydöstra vägen
till Indien runt Afrika och spanjorerna 1520 den
sydvästra, söder om Amerika, återstod för Nordeuropas
folk att skaffa sig egna vägar till de rika orientaliska
kryddländerna, från vilka de vid det laget ännu
utestängdes av de portugisiska och spanska
sjömakterna. Öppnandet av passager norr om Asien och
Amerika framstod därför som en betydelsefull uppgift
för sjöfartsnationerna vid Nordsjön, Holland och
England. Svårigheterna i ishavet var dock
övermäktiga, och sedan man skaffat sig en tillräckligt stark
sjömakt för att tränga bort konkurrenterna från de
sydliga vägarna, uppgavs tills vidare försöken att
finna de nordliga. Färderna hade emellertid
ådagalagt, att en inbringande fångst av pälsdjur, valar och
sälar kunde bedrivas i de arktiska farvattnen, och de
hade också resulterat i betydande geografiska
upptäckter som underlättade genomförandet av de båda
nordliga passagerna i modern tid. Om
nordvästpassagen kan vi läsa i art. Amundsen. Den andra vägen
norr om Asien öppnades av Adolf Erik Nordenskiöld.
Förberedelser till Vegas färd
Nordenskiöld, som var född i Helsingfors och på
grund av sin opposition mot de ryska myndigheterna
1858 överflyttade till Stockholm och blev professor
vid Riksmuseum, hade 1858 och 1861 deltagit i
Torells Spetsbergsexpeditioner samt ledde 1864, 1868,
1870 och 1872-73 expeditioner till Spetsbergen och
Grönland. Härunder kom han att ägna stort intresse
åt de tidigare försöken att finna nordostpassagen och
inriktade sig på att återupptaga dessa strävanden.
Genom färder till Ka’riska havet och No’vaja Zemlja’
1875 samt 1876 till Jenise’js mynning förberedde
han sin Vegafärd och kunde konstatera, att hans
antagande att relativt isfritt vatten sommartid fanns
längs Sibiriens kust var riktigt, åtminstone så långt
hans tidigare resor sträckt sig. Sedan han vunnit
ekonomiskt stöd av kung Oscar II, O. Dickson och den
ryske köpmannen Sibiriakov, vilka med var sin
tredjedel bidrog till kostnaderna för resan, inköpte
han och ombyggde valfångstfartyget Vega.
Bemanningen utgjordes av särskilt utvalt folk från flottan
under befäl av L. Palander och en stab av
vetenskapsmän. Starten skedde 21 juli 1878 från Tromsö.
Nordostpassagen genomföres
Under den första sommaren färdades man längs
Asiens nordkust under ständiga undersökningar av
havet och kusttrakternas naturförhållanden förbi
Asiens nordspets Kap Tjelju’skin, som nåddes 19
augusti, och kom 3 september till Björnöarna
utanför Koly’mas mynning. Nu började emellertid
vintern göra sig påmint, havsisen bredde ut sig, och
kustvattnet, som dittills erbjudit goda
framkomstmöjligheter, var inte längre så isfritt som förr. Under de
följande veckorna kunde man endast långsamt
tränga framåt, och 28 september måste färden
avbrytas för ishinder. Endast 5 km skilde då Vega från en
amerikansk fångstskuta, som strax därpå kunde
taga sig ut genom Berings sund.
Man tvingades sålunda övervintra endast två
dagars resa från det öppna havet, och det dröjde ända
till 18 juli 1879, innan Vega kunde fortsätta sin färd.
Övervintringen i Pitlekaj på Tjuktjerhalvön fick
emellertid stor betydelse genom de vetenskapliga studier,
som bedrevs vintern igenom. Med tjuktjerna, sina
grannar på fastlandet, stod man i livlig beröring
genom dagliga besök och etnografiska föremål
insamlades.
Vintern tog omsider slut, och en sen vår övergick i
sommar, innan isbandet vid kusten brast och Vega
kunde sätta kurs mot Berings sund. Det tog blott två
dagar, tills man den 20 juli var ute i Berings hav, där
man stannade en hel månad under forskningar och
besök på både den asiatiska och amerikanska sidan. Den
2 september anlände Vega till Yokohama, och nu
började ett lysande triumftåg, varunder långa uppehåll
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
