Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenskiöld, Adolf Erik — nordöstpassagens upptäckare - Nordöstpassagen genomföres - Den första på Grönlands inlandsis - Erland Nordenskiöld, en ledande etnografisk forskare - Otto Nordenskiöld, geograf och polarforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENSKIÖLD 25OI
Sedan Nordenskiöld första
somma-maren färdats längs Asiens
nordkust nådde han den 19 aug. 1878
fastlandets nordligaste spets, Kap
Tjeljuskin, varefter expeditionen
övervintrade endast två dagars
resa från det omgivande öppna
havet. Från det i isen fastfrusna
fartyget kunde expeditionens
medlemmar företa utflykter i hundspann.
Vegas återkomst till Stockholm den
24 april 1880 firades med stora
festligheter och bl. a. avbrändes ett
praktfullt fyrverkeri. Till minne av
den lyckligt genomförda
expeditionen instiftades Vegamedaljen, som
utdelas av Svenska sällskapet för
antropologi och geografi i regel vid
ett högtidssammanträde på själva
Vegadagen den 24 april till personer,
som »på ett utmärkt sätt främjat
den geografiska forskningen».
gjordes bl. a. i Japan, Kina, på Ceylon och andra orter
med exkursioner och hopbringande av värdefulla
samlingar. I januari 1880 kom man genom Suezkanalen
in i Medelhavet, och 24 april skedde den ståtliga
ankomsten till Stockholm.
Vegafärdens stora betydelse ligger inte blott däri
att tre århundradens ansträngningar att framtränga
norr om Asien kröntes med framgång utan i ännu
högre grad i de stora vetenskapliga resultat som vanns
och som gav uppslag till många nya forskningar.
Under senare årtionden har ryssarna också kunnat
praktiskt utnyttja den nya sjövägen vid Sibiriens
exploatering.
Den första på Grönlands inlandsis
Det dröjde inte längre än till 1883, innan
Nordenskiöld var redo för en ny polarexpedition. Han ställde
nu liksom 1870 kosan till Grönland, där han från
södra delen av Discobukten trängde in på
inlandsisen åtföljd av två lappar. Själv nådde han 80 km in
på isen, hans lappar kom ännu 150 km längre, den
längsta färd som dittills företagits över isen och som
gav uppslaget till Nansens berömda skidfärd (se
Nan-sen). På hemvägen lyckades Nordenskiöld forcera
isgördeln kring östkusten av Grönland och upptäckte
Oscarsf jorden.
Genom sina arktiska forskningsfärder förde
Nordenskiöld fram den svenska polarforskningen i
främsta ledet.
Erland Nordenskiöld, en ledande etnografisk forskare
A. E. Nordenskiölds son, Erland (1877-1932),
började som paleontolog men fick redan efter sina
första resor 1899 till Patagonien och 1901-02 till
Argentina och Bolivia starka etnografiska och
arkeologiska intressen och ägnade därefter fyra nya resor
till Sydamerika åt studier av indianernas nuvarande
och äldre etnografi. Han blev en av de främsta
kännarna av Sydamerikas indianer och en av samtidens
ledande amerikanister. Göteborgs museums
etnografiska avdelning, där han 1913 blev intendent, gjorde
han världsbekant, främst tack vare de värdefulla
samlingar som han och hans lärjungar hemfört (från 1924
var han professor i etnografi vid Göteborgs högskola).
Han utgav även talrika vetenskapliga och populära
skrifter. - Också en annan son till Adolf Erik, Gustaf
(1868-95), hann göra sig ett namn som framstående
etnograf genom utforskandet av ruinerna av
klippboningar i Mesa Verde i sydvästra USA.
Otto Nordenskjöld, geograf och polarforskare
A. E. Nordenskiölds systerson, Otto (1869-1928),
blev 1905 professor i geografi i Göteborg. Han hade
då bakom sig flera stora forskningsfärder,
1895-97 till Patagonien och Eldslandet, 1898 till de
nyupptäckta guldfälten i Alaska, 1900 till Östgrönland samt
den stora svenska sydpolsexpeditionen 1901-03. Om
denna märkliga färd, Antarcticexpeditionen, se
Polarexpeditioner.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
