Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbotten — Sveriges nordligaste kustlandskap - Kustlandet och älvdalarna - Sveriges nordligaste åkerbruksbygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRBOTTEN 2521
SVERIGES NORDLIGASTE KUSTLANDSKAP
Norrbotten var ursprungligen namnet på allt
land beläget vid Norra Botten, dvs. kustområdena
omkring nuvarande Bottenviken norr om Kvarken.
Det var emellertid först mycket sent - på 1880-talet
- som det blev vanligt att särskilja nordöstra delen
av det gamla landskapet Västerbotten som ett särskilt
landskap, Norrbotten. Språkbruket har också
förblivit vacklande och mycket ofta avses med namnet
Norrbotten hela Norrbottens län, vilket innebär att
man även medräknar norra delen av landskapet
Lappland.
Kustlandet och älvdalarna
Till skillnad från Västerbotten, vars kust är
tämligen jämn och öfattig, har Norrbotten en mer
sönder-flikad kust och en rikare utbildad skärgård. Stora
vikar skär in i landet. Älvmynningarna, där havet går
långt in, bidrar till omväxlingen, och på sina ställen
får skärgården en bredd av 30-40 km. Längst i
söder märks Pite skärgård, där Pite älv utmynnar i den
djupt inträngande Pitfjärden, utanför vilken många
stora öar och holmar är belägna. Denna skärgård
övergår genom Mannö- och Germandöfjärdama i
Lule skärgård kring Lule älvs mynningsvik. Öster
om Luleå får skärgården sin största bredd. Innanför
Brändön, Estersön och Rånön utbreder sig Tistelsö-,
Pålänge- och Törefjärdarna med Råne älvs och
Tö-reåns mynningar. Utanför Kalix älvs mynning
tunnar skärgården ut för att öster om Sangisån ånyo
svälla ut till Torneskären innanför Malören och
Ses-karön.
Terrängen stiger från kusten sakta inåt land.
Älvdalarna i söder ligger ännu vid landskapsgränsen
under 100 m ö. h., endast de båda nordligaste, Kalix
älv och Tome älv med deras bifloder når upp till
omkr. 200 m. Älvdalarna, som bildar den
odlingsbara terrängen i de inre delarna, är ofta väl
markerade och skils från varandra av skogklädda
berg-och moränområden. I kustlandet intar marina leror
stora arealer och bildar där underlaget för
uppodlingen. Norrut får myrmarker och försumpade
trakter betydande utbredning, särskilt i de flacka
skogstrakterna kring bifurkationen mellan Kalix och Torne
älvar, Tärendö älv.
Sveriges nordligaste åkerbruksbygder
Trots det nordliga läget och den karga jordmånen
är åkerbruk bedrivet tillsammans med
boskapsskötsel och skogsbruk landskapets huvudnäring.
Åkerarealen är dock ringa. För Norrbottens läns kustland
uppgår den till 2,8 %, medan den naturliga ängen
stannar vid 2,3 %■ Det mest odlade sädesslaget är korn,
Storlek. 26 443,82 km2, 175 053 inv. 1953.
Berg. Högst når Vitberget, 571 m, på lapplandsgränsen n. om
Pite älv, i övrigt ligger blott en ringa del av landskapet mer än
200 m ö. h. Landets lutning mots.ö. är svag och utanför
kustlinjen utbreder sig en rikt utvecklad skärgård.
Älvar. Pite älv, Lule älv, Råne älv, Torne älv och bifurkationen
Tärendö älv.
Städer. Luleå, residensstad i Norrbottens län, 25 786 inv. 1953,
Boden 11 657, Piteå 5 781, Haparanda 3 086.
Karta se Lappland.
Parti från Tornedalen.
Sikfiske i Kukkolaforsen.
Haparanda. T. v. Allmänna läroverket.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
