Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping — ett industricentrum - Norrköping vinner över Söderköping, Bråviken över Slätbaken - Stora industriföretag har tämjt vattenkraften i strömmen - Sveriges största centrum för ylleindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPING 2523
Flygfoto över Norrköpings centrum med Motala ström. På bilden syns också det ståtliga rådhuset, ritat av I. G. Clason
och färdigt 1910. I en gyllene karmstol på tornkrönet sitter S:t Olof, stadens skyddshelgon.
ETT INDUSTRICENTRUM
IXORRKOPING, Östergötlands största och
Sveriges fjärde stad - näst Stockholm östkustens
största handels- och industristad - har för sin uppkomst
och utveckling i första hand att tacka Motala ström,
som här faller ut i Bråviken med en sammanlagd
fallhöjd inom staden av ca 18 m. Kvarnar och sågar tog
redan under medeltiden strömmens krafter i anspråk.
De äldsta kända stadsprivilegierna är från 1384,
utfärdade av Albrekt av Mecklenburg. I sitt vapen fick
staden bilden av sitt skyddshelgon, S:t Olof, vars
kyrka omnämnes redan i slutet av 11 oo-talet.
Norrköping vinner över Söderköping, Bråviken över
Slätbaken
Söderköping var medeltidens förnämsta
handels-och exporthamn i Östergötland, men allteftersom
Storåns farled in till Söderköping uppgrundades, gick
stadens sjöfart tillbaka, medan Norrköpings tog fart.
Gustav Vasa insåg den senare ortens bättre läge som
exporthamn för det under 1530-talet
uppblomstrande järnsmidet i norra Östergötlands bergslag och
gynnade den. Han lät bygga den sedermera nedbrända
kungsgården Norrköpingshus, där rådhuset och
Tyska kyrkan nu ligger och staden fick samma
mark-nadsrättigheter som Söderköping. När Gustav II
Adolf bekräftade privilegierna 1620, hade de
smides-kunniga vallonerna redan börjat invandra till
Östergötland, och det av L. De Geer anlagda
»mässingsver-ket» i Norrköping betecknar inledningen till dess
storindustriella utveckling. Trots att Göta kanal
fram-drogs över Söderköping, behöll Norrköping sitt
för
språng och är tack vare upprepade förbättringar av
hamnen möjligt att anlöpa för modern sjöfart.
Stora industriföretag har tämjt vattenkraften i
strömmen
Från De Geers industriföretag, som även
omfattade tillverkning av vapen och uniformskläde för
armén, kan det nuvarande Holmens bruk leda sina anor.
Mässingsbruket blomstrade som bäst vid mitten av
1700-talet, samtidigt som tobaksodling infördes i
staden och gav upphov till en snusfabrik (grundad av
släkten Swartz), vilken ägde bestånd till 1931.
Holmens bruks verksamhet utvidgades starkt under
1800-talet och inriktades på papper och textilvaror.
Strömmens fall begagnas numera på följande
sätt: först kommer en 3 m fors utnyttjad av Drags
och Gryts (Norrköpings bomullsväveri) fabriker.
En andra grupp av fall (nära 4 m) äges av Holmens
bruk och är utrustad med tre kraftstationer. Tredje
gruppen äges likaså av bruket; den håller 11 m höjd
och ger kraft åt den största stationen, Bergbron-havet
(avloppet är nedsprängt till havets nivå).
Sammanlagt lämnar de många fallen ca 25 000 hk.
Sveriges största centrum för ylleindustri
Inne i staden trängs fabrikerna utefter stränderna.
Från Bergsbron, den längsta av de många broarna,
får man det livligaste intrycket av
industrimetropolen. Med den ökade krafttillgången har
produktionen stigit, och papperet är numera stadens viktigaste
produkt. Holmens bruk har för sin massa- och pap-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
