Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping — ett industricentrum - Sveriges största centrum för ylleindustri - Norrland — tre femtedelar av Sverige - Norrlands natur och näringsliv - Norrlandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2524 NORRLAND
Utsikt över staden från Rådhustornet.
persfabrikation byggt ett nytt komplex i Roslagen,
Hallstavik. Brukets årsproduktion av enbart papper
uppgår normalt till nära 185 000 ton.
Textilprodukterna stannar huvudsakligen inom landet. Hela
antalet industriarbetare i staden uppgår till ca 15 000.
Norrköping har blivit särskilt känt som
ylleindustrins centrum i landet, men på grund av den svagt
utvecklade sömnadsindustrin kommer staden
numera först på femte plats bland landets textilstäder. Å
andra sidan har industrin under senare tid blivit
ganska mångsidig med omfattande
livsmedelstillverk-ning, mekaniska verkstäder och stor gummifabrik.
Norrköping hade 87451 inv. 1953.
TRE FEMTEDELAR AV SVERIGE
Norrland, den nordligaste huvuddelen av
Sverige, omfattande nära 3/s av riket, har en landareal
av 243 157 km2 med 198 996 inv. vid början av år
1953, dvs. 4,9 inv. per km2. Norrland omfattar
landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen,
Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten,
Norrbotten och Lappland. Tidigare räknades Gästrikland,
ursprungligen en del av Uppland, till Svealand. När
namnet Norrland, som aldrig haft någon
administrativ innebörd, först dök upp, betecknade det allt land
som låg norr om skogsområdet Ödmården på
gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland och
omfattade inte blott landet väster om Bottniska viken utan
även Finland. Ett gemensamt namn var även
Norrbotten, vilket namn användes för att beteckna de
nordliga delarna kring inre delen av Bottniska viken,
medan de sydliga på svensk sida kallades Hälsingland
eller Västernorrland, på den finska Östernorrland
eller Österland.
Namnet Västernorrland går igen i Västernorrlands
län, nu endast omfattande Medelpad och största
delen av Ångermanland, medan det genom 1634 års
regeringsform bildade Västernorrlands län med
Hudiksvall som residensort omfattade hela nuvarande
Norrland. Redan 1637 utbröts ur detta Västerbotten
och dess lappmarker, vilket område ännu i början av
1400-talet lytt under fogden på Korsholms slott i
Österbotten.
Norrlands natur och näringsliv
Norrland är i våra dagar ett mycket använt
geografiskt begrepp, ehuru en viss opposition gör sig
märkbar mot användningen eller missbruket av ordet. När
man talar om Norrland, måste man hålla i minnet,
att detta område är lika stort som Storbritannien och
att vad som passar in på ett område inte är
tillämpligt på andra. Olika delar av Norrland har mycket
olika natur; bebyggelse och näringsliv skiftar från
sö
der till norr, från kustland till inland. Geografiskt
brukar området uppdelas i tre eller fyra parallella
nordöst-sydvästliga zoner, och skillnaden mellan de
olika zonerna är vanligen större än mellan
nordliga och sydliga delar av samma zon. Innanför den
småkuperade skärgården följer kustzonen, där
dalgångarna täcks av marina leror, avsatta i de sen- och
postglaciala haven. Väster om högsta marina gränsen
följer så den morän- och skogtäckta urbergsplatån,
som västerut avlöses av fjällen.
Norrlands karaktär av ungt kolonisationsland är
något som framträder mycket starkt i
befolkningssiffrorna. År 1751 hade de fem norrlandslänen
tillsammans 148 759 inv., år 1800: 239 132 inv., 1850:
398 496, 1870: 520 284, 1900: 860 254,1930: 1 096 649
och 1953: i 198 996 inv. Under de 60 åren 1870-1930
fördubblades folkmängden.
Norrland har betydande naturskatter, men
vinsterna av dem har dock mest kommit de sydliga delarna
av vårt land till godo. Av Sveriges skogar ligger nära
65 % i Norrland, av järnmalmsförekomsterna torde ca
90 % falla på Norrland, av malmbrytningen kommer
ca 75 % på Norrland; av den användbara
vattenkraften har Norrland mer än 80 %, av den utbyggda inte
fullt 58 %. Industriellt står landsdelen emellertid
betydligt efter övriga Sverige. Blott i fråga om
träindustrin dominerar Norrland. Där finns de verkliga
svenska storindustrierna inom denna tillverkningsgren,
men den sammanlagda industrin når i avseende på
antalet fabriker endast upp till 14 % av rikets siffra,
i avseende på arbetarantalet endast till 11 %. Se
vidare härom art. Sverige.
N orrlandsf rågan
Under detta namn plägade man förr sammanfatta
de politiska, ekonomiska och sociala frågor som
uppstått i Nordsveriges skogrika delar, därigenom att
böndernas jord och skog i stor utsträckning kommit i
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
