Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrland — tre femtedelar av Sverige - Norrlandsfrågan - Norrskenet — ett hemlighetsfullt elektromagnetiskt fenomen - Bågar, draperier och kronor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRSKENET 2525
träbolagens ägo och den forna allmogehushållningen
trängts undan av modern storindustri. Skogen,
liksom andra ödemarker, hade från begynnelsen
betraktats som allas tillhörighet. Envar nybyggare tog för
sig den mark han behövde och kunde utnyttja. Under
Gustav Vasas tid gjorde kronan sin rätt gällande till
all obebyggd mark, och härur härleddes på
1600-talet skogsregalet, dvs. kronans rätt till de
nordsvenska skogarna. Med tiden uppläts stora skogsmarker
till stöd åt industri och bergverk. I sammanhang
med awittringen (se Lantmäteri) tilldelades även
hemmanen skog, ofta av betydande omfång.
När träindustrins uppsving började vid mitten av
1800-talet, inköpte industrin för billigt pris
böndernas skogar eller avverkningsrätten till dessa. Följden
blev, att jordbruket förföll på bolagshemmanen,
skogsbönderna proletariserades, och de väldiga
vinster som storbolagen inhöstade blev av föga nytta för
skogsbygden. Från 1860-talet började staten ingripa
mot denna utveckling. En omfattande
skogslagstift-ning kom småningom till stånd, särskilt efter 1901
års riksdag, då en motion av Carl Lindhagen
föranledde tillsättandet av en norrlandskommitté.
Denna avgav 1904 ett vidlyftigt betänkande, vari en
mängd åtgärder föreslogs, vilka efter hand till
stör
sta delen genomförts och förbättrat jordbrukets och
böndernas ställning i förhållande till industrin både
ekonomiskt, socialt och politiskt. Resultatet av dessa
och andra åtgärder, som även innefattades i
»norrlandsfrågan», blev ett nytt lovande
utvecklingsskede för det norrländska jordbruket och
bebyggelsen. Även det största social-hygieniska arbete som
utförts i Sverige hänför sig till Norrland, där den
s. k. Norrlandsundersökningen 1929-31 (publ. 1934)
studerade bostäder, klädedräkt, allmänt
hälsotillstånd, barnavård och kostfrågor m. m. samt kom
med förslag till lämpliga åtgärder. 1943 tillsattes
den s. k. norrlandskommittén, som har att föreslå
åtgärder till det norrländska näringslivets fromma.
Med tiden har norrlandsfrågan kommit att omfatta
en mängd önskemål att på olika vägar förbättra
områdets ekonomiska möjligheter, göra näringslivet
mera mångsidigt genom grundandet av nya industrier
(t. ex. Norrbottens järnverk i Luleå) och att bryta
dess relativa geografiska och kulturella isolering.
Hit hör bl. a. förslaget om att utsträcka ostkustbanan
norrut från Härnösand och önskemålet att ett
vetenskapligt centralbibliotek, ett nytt universitet samt
fackhögskolor i framtiden måtte förläggas till
lämpligt belägna norrlandsstäder.
ETT HEMLIGHETSFULLT
ELEKTROMAGNETISKT FENOMEN
Norrskenet är ett naturfenomen, som man
särskilt väl kan iaktta på höga breddgrader och som
oftast visar sig längs den s. k. norrskenszonen. Samlar
man iakttagelser från hela norra halvklotet, skall
man nämligen finna, att frekvensen är störst längs
en zon runt jorden cirka 230 från jordens magnetiska
axel. Norrskenszonen går sålunda mellan Björnön
och norska Finnmarken, söder om Island och
Grönland samt tvärs över de obebodda trakterna av
Ca-nada och Nordsibirien. Norr om denna zon, t. ex. på
Spetsbergen och på Grönland, ser man därför i
allmänhet norrskenet i söder. Ett liknande
uppträdande av polarskenet äger rum på södra halvklotet
(södersken).
Bågar, draperier och kronor
Man brukar indela norrskenet i skilda typer
alltefter dess utseende, ehuru de olika typerna gradvis
går över i varandra. Den vanligast förekommande
typen är norrskensbågen, som sträcker sig över
himlen i öst-västlig riktning. Ofta får norrskensbågen
strålstruktur och kan efter hand upplösa sig i
draperier. Vid starka norrsken är draperier och strålar
de vanligaste norrskensformema, och de kan i vissa
fall samla sig och till synes utstråla från en enda
punkt; man kallar detta fenomen en norrskenskrona.
Detta beror på perspektivet, ty i verkligheten är det
endast parallella strålar som skjuter ned mot jorden.
Norrskenets belägenhet i atmosfären kan
bestämmas genom samtidiga observationer från två
stationer. Detta sker i allmänhet fotografiskt. Använder
man en ljusstark lins och känsliga fotografiska
plåtar, kan man ta goda bilder av norrsken med två till
fem sekunders exponeringstid. Man har numera
hunnit ta många tusen bilder av norrsken från två
stationer samtidigt i avsikt att bestämma höjderna på
de olika norrskenstyperna, en metod som infördes
av den norske professorn C. Störmer. Mätningarna
visar, att den undre gränsen för norrskenen kan nå
ned till 80 km över jordytan, medan den största
frekvensen ligger i området 100-110 km.
Den övre gränsen för de olika norrskenstyperna
kan variera mycket. Strålar och draperier når upp
till 300 km, ja under speciella förhållanden kan
strålarna i södra Skandinavien nå upp till 800 å 1 600
km över jordytan.
Den spektrala sammansättningen av ljuset i
norrskenet visar en karakteristisk olikhet vid jämförelse
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
